Deliberative democracy theory has been prominent within political science research since the early 1990?s, often applied in studies on postnational democratic constellations, in particular the European Union. Of the main institutions of the union, the European Parliament stands out as somewhat understudied from this point of view, which is why the main aim of this thesis is to study the conditions for deliberative democracy in the European Parliament.From deliberative democratic theory four criteria have been selected to function as methodological framework in analysing the institutional structure and proceedings of the parliament. Each of the criteria is applied separately to the practice and function of the plenary sessions, the parliamentary committees and the political groups. The analysis shows that the conditions for deliberative democracy differ between the three fora, as do their respective roles in parliament, but all in all they supplement each other.

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga.

Is the Muslim Brotherhood a political force that can be able to push Egyptian society in to the process of democratization? We think that the answer to that question is yes, even though the movement clearly state that their main aim to create a democratic state, but based upon the Islamic shari?ah-laws. In this paper, we examine if the Brotherhoods? political platforms and ideas are compatible with the classic ideas of how a democratic state should be. We discuss Robert A.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.

Participation of the people is essential for a democracy's vitality and survival. In this study we focus on the individual as an active participant in the traditional political arena and beyond its sphere into the society as a whole. The first part of the study has a normative aim. Firstly we examine why political participation is essential for democracy, and especially the ideal of representative democracy and the restricted passive participation of its citizens in comparison to the ideal of participatory democracy and its ideal of an active participant in all aspects of society. An ideal participant is drawn up to set the course for the empirical part of the study.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin.

I Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) står det att barn ska förberedas inför det demokratiska samhällslivet som vuxna med en god värdegrund. Värdegrunden är komplex och tolkningsbar men samtidigt en grundläggande faktor som ska finnas med i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om och förståelse för hur pedagogerna inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden med värdegrundsfrågor. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från två förskolor. Vi fått fram att värdena ansvar, respekt, empati och frihet är det som våra informanter värnar om.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

The three post-communist states - Belarus, Moldova, and Ukraine ? have gone different ways in terms of freedom and democracy since the breakdown of the Soviet Union 1991. During these years, the state and the civil society have been fundamental actors in the struggle against, and even for, authoritarianism.A strong state with great capacity in Belarus has undermined the chances for the civil society to fulfil its task as a watchdog of the state and link between the citizens and the government.Failed authoritarianism in Moldova has led to a situation where both the state and the civil society are weak. The major problem is lack of organization and cohesion; both the state and the civil society have often been divided by ethnical differences and are therefore not strong enough to promote democracy.In Ukraine, the dominance of a strong state ended in 2004 when the Orange Revolution took place, sometimes called a ?peak of democracy? where popular mobilization and protests succeeded in it's opposition against the state.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

This study is about youths, democracy and school. It seeks to describe and problemize the school's role in the democratic society. Firstly, using Social Representations Theory, 44 upper secondary shool pupils? representations, or conceptions, of democracy are described and discussed. These representations are then analyzed in relation to the school's role in the democratic society, as it is described by different researchers.The results show that many of the youths have a rather simplistic and abstract view of democracy, describing it only in terms of general principles and the main features of the representative democracy, such as voting in national elections.