Repetition of Non- word (make- up word that has not some semantic content) has been proposed as a reliable index of phonological memory in children with language impairment (LI). The aim of this study was to find out the possible similarities and differences concerning phonotactic non-words and working memory in 18 bilingual Swedish-Arabic children with and without LI ages 4-6 years. The investigation was undertaken by conducting three tests including NEPSY, WPPSI-III and a Word Repetition test. The results showed that there are not significant differences between the two groups regarding various parts of NEPSY. On the other hand the results showed two significant differences in WPPSI-III regarding Picture categories and Word Repetition tests for Swedish Non-word.

Syftet med denna rapport är att undersöka effekterna och deltagarnas attityd då informationsteknologiska verktyg används repetera grundläggande kunskaper från gymnasieskolans matematik A och B. Repetitionen skedde inom ramen för en begränsad mängd självstudier som inte skulle överskrida en timme i veckan.Applikationen Khan Academy användes under två veckor och resultaten mättes via för- och eftertest. Studiens deltagare svarade också på en enkät om deras syn på Khan Academy och självstudier. Resultatmässigt uppvisades en statistiskt signifikant förbättring och deltagarnas attityd till applikationen var vid enkäten överväldigande positiv.Studien indikerar att möjligheterna att använda Khan Academy och liknande applikationer till Repetition och självstudier är goda..

This essay examines the role of Repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin?s analysis of Repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva?s idea of Duras as a writer lacking of catharsis.

Despite narrative advertising being an increasingly popular strategy among brands today, little research has examined the different expressions of Repetition variation strategy in comparison to its alternative, argumentative advertising. Still unexplained is whether the appreciation and recognition created from successful storytelling-based commercial campaigns is a result of execution or the format itself. This study aims to investigate four Repetition variation strategies, three narratives and one argumentative, to determine which one is the most effective and also which one that generates the highest advertising equity. An experiment was conducted through exposing four groups of Swedish High School students to text-based advertising manuscripts customized after format, where each group was exposed to ads on two separate occasions. The result showed evidence of narrative advertising being easier to comprehend, which according to theory should lead to higher advertising effectiveness.

In my project, Cups on the run, I have studied the relationship between ceramic utility objects and different environments, when moving them off the table. My background as a potter has been the starting point. From there, I wanted to see if I could expand my craft to the space beyond. With the cup, which for most people has a clear function and a relation to us human, in repetitive structure I explored the spatiality and architecture in various environments. Life fascinates me through how everything is made up of tiny parts that together create the tangible and intangible.

In my project, Cups on the run, I have studied the relationship between ceramic utility objects and different environments, when moving them off the table. My background as a potter has been the starting point. From there, I wanted to see if I could expand my craft to the space beyond. With the cup, which for most people has a clear function and a relation to us human, in repetitive structure I explored the spatiality and architecture in various environments. Life fascinates me through how everything is made up of tiny parts that together create the tangible and intangible.

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och Repetition av modellen.Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och Repetition av modellen.En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys.Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom Repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och Repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a Repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on Repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word Repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom Repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och Repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom Repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och Repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-Repetition i dessa två samtal, d.v.s. Repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att Repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av Repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har Repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss Repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever Repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och Repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.