Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

SammanfattningTitel: Underhållsplaner Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Axelle Rozier-Joly, Stefan Danko Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 ? 05 Syfte: Vi har skrivit vår C-uppsats i samarbete med Riksbyggen i Gävle. Riksbyggen har hjälpt oss att få fram material till vår forskning. I detta arbete har vi undersökt vad det finns för likheter och skillnader mellan tre bostadsrättsföreningar med en yrkesmässig underhållsplan kontra tre bostadsrättsföreningar utan en yrkesmässig underhållsplan.Metod: Vi har intervjuat en person i sex stycken olika bostadsrättsföreningar med hjälp av våra intervjufrågor. Vi har valt ut sex stycken vetenskapliga artiklar för att kunna skriva vår teoridel.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, Reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

Speech intervention for children with language impairment aims to both strengthen specific language skills and to reinforce the ability to participate in interactional contexts. Children with language impairment often have problems in interaction; therefore the contributions of the conversational partner are of great importance. Thus, the demands are high on the speech and language pathologist (SLP) for sense and cohesion in intervention. The aim of the present study was to examine how SLPs and children with language impairment interact in language intervention. An approach influenced by Conversation Analysis was used in order to identify various phenomena that occurred, and their effect on the structure of the interaction was analyzed.Four SLPs, two men and two women, were enrolled in the study.  They participated in intervention with two children with language impairment each, i.e.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, Reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

Detta examensarbete är utfört på WSP i Skellefteå på uppdrag av Rönnskärverket i Skelleftehamn.Rönnskärverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var färdigt för produktion år 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade Rönnskär 190 000 ton koppar och år 2013 producerades 206 000 ton. Här jobbar 866 medarbetare i dagsläget.Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgår till ca 1,2 TWh/år.Rönnskärs industriområdes elförsörjning är mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till långa stilleståndstider och dyra Reparationer. Krafttransformatorerna måste ha hög drifttillgänglighet och transformatorerna som inhandlas till produktionsanläggningarna måste vara robusta.Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke på framtida inköp.Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgänglighet och driftsäkerhet, göra beräkningar för korslutningsströmmar och förluster på transformatorer utifrån transformatortillverkarens uppgifter.Examensarbetets mål är att jämföra olika parametrar på torr- och oljeisolerade transformatorer från olika tillverkare som resulterar i en jämförelsetabell beroende på skenbar effekt och spänning, visar skillnaden mellan olika typer av transformatorer.I arbetet finns en litteraturstudie främst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren.Rekommendationerna ska ses som en förstudie.

Mitt examensarbete bestod i att göra en undersökning av kondensator-diod- enheten BMF 630 032/1. Arbetet utfördes åt Ericsson Anslutningssystem AB i Skellefteå som tillverkar enheten åt en extern kund. Produkten har inte varit problemfri vare sig på tillverkningsstadiet eller sedan den nått kund och ansågs därför vara i behov av en översyn. Enheten har haft en tendens att under vissa omständigheter ge oväntade mätresultat vid testning utan att något egentligt fel kunnat konstateras. Då resultaten måste ligga inom vissa gränser för att en enhet ska kunna godkännas har mycket tid åtgått för felsökning av enheter som till slut visat sig vara felfria.

STOTP-M (SAS Component) har fått luftriggar från SAS-Braathens Stavanger och uppgiften är att iordningställa dessa och fasa in komponenter för provning.STOTP-M har tidigare ej utfört komponentprovning i rigg och ska nu ta fram procedurer för dokumentation av detta. Som ett led i detta ska en databas arbetas fram där provaren kan lagra information från provning. Denna information ska senare kunna användas för att åtgärdsbestämma underhållet av komponenter. Åtgärdsbestämning av de nya komponenternas fel är i nuläget svårt då inget tidigare underhåll är utfört av verkstaden.När en komponent kommer in för underhåll kan det vara svårt att direkt säga vad som är fel på den. Därför utför man en pre-test för att bestämma de åtgärder och Reparationer som sedan ska genomföras.Detta examensarbete syftar till att skapa en databas för lagring av detta testresultat samt utfört underhåll på komponenter.

Detta examensarbete är utfört på WSP i Skellefteå på uppdrag av Rönnskärverket i Skelleftehamn.Rönnskärverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var färdigt för produktion år 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade Rönnskär 190 000 ton koppar och år 2013 producerades 206 000 ton. Här jobbar 866 medarbetare i dagsläget.Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgår till ca 1,2 TWh/år.Rönnskärs industriområdes elförsörjning är mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till långa stilleståndstider och dyra Reparationer. Krafttransformatorerna måste ha hög drifttillgänglighet och transformatorerna som inhandlas till produktionsanläggningarna måste vara robusta.Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke på framtida inköp.Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgänglighet och driftsäkerhet, göra beräkningar för korslutningsströmmar och förluster på transformatorer utifrån transformatortillverkarens uppgifter.Examensarbetets mål är att jämföra olika parametrar på torr- och oljeisolerade transformatorer från olika tillverkare som resulterar i en jämförelsetabell beroende på skenbar effekt och spänning, visar skillnaden mellan olika typer av transformatorer.I arbetet finns en litteraturstudie främst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren.Rekommendationerna ska ses som en förstudie.

För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ?riskbaserad förnyelseplanering?. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk.

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa på fördelar med stadsodling/ boendenära odling. Forskning kring stadsodlingens värde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anställningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka värden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen Rosengård i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsägare som verkar i området. Begreppet stadsodling började användas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden.

I en allt mer konkurrenskraftig marknad blir det allt viktigare för tillverkande företag av högkvalitativa produkter att erbjuda kunden kompletterande tjänster till produkter för att differentiera sig från sina konkurrenter. Genom att kombinera produkter och tjänster kan kunden erbjudas en funktion. Genom att endast köpa funktionen kan kunden fokusera på kärnverksamheten och uppnå bland annat högre utnyttjandegrad samt minskad risk då ägandet av produkten inte övergår till kunden. Litteraturen kring erbjudandet av funktioner har tidigare fokuserat på fördelar och nackdelar samt hur ett sådant system kan designas. Dock har litteraturen på senare tid börjat ifrågasätta kundens behov av att köpa funktioner och visat att det inte alltid är uppenbart att kunden värdesätter en funktion högre än produkten.