Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt härrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som är möjliga att vänta sig från avfallen i frågan. Utöver detta har syftet varit att lägga fram tekniska och ekonomiska lösningar på hur biogas kan framställas, samt jämföra matavfallstransporter via vägnät med avloppsnätet för att utreda vilket alternativ som är mest lämpligt att använda sig av.Metoden för att nå syftet har varit litteraturstudier, att jämföra med redan etablerade anläggningar och insamlingssystem samt utföra egna beräkningar och analyser gjorda på information och antagande gällande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning på matavfall, avloppsslam, hästgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per år och att en matavfallsinsamling utförd via vägnätet, men som anpassats till klimatet, var att föredra på grund av stora gasförluster i avloppsledningsnätet.Resultatet visade på ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om året, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushålls och år. En termofil våtrötning var den rötmetod som ansågs mest lämplig att använda sig av och för uppgradering av gasen är en så kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömässiga vinsten, huruvida det är lämpligt att låta ett mindre minusresultat sätta stopp för en möjlighet att spara in stora mängder växthuspåverkande gaser.

Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.

Många svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i källaröversvämningar i närbelägna fastigheter, överbelastade Reningsverk eller bräddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika åtgärder vidtas. Åtgärderna kan vara olika lämpliga beroende på typ av område och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpåverkan. Detta innebär att det är viktigt att väga samman effektiviteten av olika åtgärder, deras miljöpåverkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjälp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typområden och ta fram en förenklad modell.

In connection with Henriksdals wastewater treatment plant (WWTP) a smaller plant is situated called Sjöstadsverket where new methods for wastewater treatment are tested and evaluated in different process lines. On one of the lines experiments with enhanced biological phosphorous removal (EBPR), have been carried out to evaluate if it is a good alternative to traditional chemical phosphorus removal. This thesis evaluates the results from the experiments conducted during fall 2005.The incoming water from Hammarby Sjöstad consists of only household wastewater, which gives a wastewater with high concentrations of nutrients and organic carbon. This is partly positive, because one of the limiting factors for effective biological phosphorus removal is the lack of easily biodegradable organic carbon. The high concentrations of ammonium and phosphorus demand a high reduction to achieve the requirements of outgoing concentration.To optimize the process experiments with different recirculations and different aeration techniques have been made.

Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritationProblematiken med övergödning i våra akvatiska system har lett till hårdare krav på kväverening vid våra Reningsverk. En rejektvattenbehandling har visat sig vara ett bra alternativ för att utöka kvävereningen. Vid Nykvarnsverket i Linköping renas avloppsvatten och sedan 2009 finns en SHARON-anläggning i drift. SHARON står för ?Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite? och är en kvävereningsprocess för rejektvatten utvecklad av Grontmij i samarbete med Tekniska universitetet i Delft.I denna studie har SHARON-processen i Linköping undersökts.

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens Reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

Dagvatten orsakar en rad problem i våra tätbebyggda områden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvämningar och nedsmutsning av recipienter. Den här typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedvetenhet inom området, och en helhetssyn där man både kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften har vuxit fram. Istället för att som förr lösa problemet med för stora dagvattenflöden genom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordiska magasin, försöker man idag använda sig av naturligare system för att så lokalt som möjligt både fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till Reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, våtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfälliga magasin på grönytor. Från att enbart ha varit ett problem som måste lösas, har hanteringen av dagvatten kommit att ses i vissa sammanhang som en resurs där ett områdes status kan höjas i samband med anläggandet av öppna dagvattensystem. Genom åren har en mängd olika system för öppen dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har också återupptäckt gamla system som tidigare setts som en olägenhet, ett exempel är våtmarker som förr dikades ut för att vinna åkermark men som nu ses som en tillgång för både dagvattenhanteringen och den biologiska mångfalden. I den här uppsatsen undersöks hur trenderna i öppen dagvattenhantering sett ut under åren 1970-2010, vilka system som varit mest använda och vilka system som ser ut att vara på uppgång idag.

ABSTRACTLäkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer som angelägna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror på substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i växter och djur, samt på hur persistenta, potenta eller toxiska de är. Dagens Reningsverk är inte konstruerade för att ta hand om läkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av några.Syftet med arbetet är att utifrån uppmätta koncentrationer uppskatta de mängder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lämnar Länssjukhusets i Kalmar slutenvårdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgående från de halter som når recipienten (Kalmarsund). Miljörisken är baserad på kvoten mellan förväntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har någon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).

På Käppalaverket i Stockholm står luftningen av de biologiska bassängerna för omkring en femtedel av verkets totala elenergiförbrukning. I ett försök att minska energikostnaden utvärderades under hösten 2010 nya metoder för luftflödesreglering på verket. Grundtanken var att styra luftflödet efter medelvärdet på utgående ammoniumkoncentration under en längre tid, istället för som idag efter momentana värden.Ett vanligt sätt att styra luftflöden på Reningsverk idag är att använda återkoppling från utgående ammoniumkoncentration, vilket syftar till att alltid hålla den utgående koncentrationen vid ett valt börvärde. Lagstiftade gränsvärden på ammonium avser dock normalt medelvärden över en längre tid, såsom kvartal eller år. Istället för att anpassa luftflödet efter den inkommande belastningen är det därför möjligt att hålla luftflödet relativt konstant medan istället den utgående koncentrationen tillåts variera.I denna studie visades en energibesparing kunna erhållas om luftflödets variation reduceras.

På Käppalaverket i Stockholm står luftningen av de biologiska bassängerna för omkring en femtedel av verkets totala elenergiförbrukning. I ett försök att minska energikostnaden utvärderades under hösten 2010 nya metoder för luftflödesreglering på verket. Grundtanken var att styra luftflödet efter medelvärdet på utgående ammoniumkoncentration under en längre tid, istället för som idag efter momentana värden.Ett vanligt sätt att styra luftflöden på Reningsverk idag är att använda återkoppling från utgående ammoniumkoncentration, vilket syftar till att alltid hålla den utgående koncentrationen vid ett valt börvärde. Lagstiftade gränsvärden på ammonium avser dock normalt medelvärden över en längre tid, såsom kvartal eller år. Istället för att anpassa luftflödet efter den inkommande belastningen är det därför möjligt att hålla luftflödet relativt konstant medan istället den utgående koncentrationen tillåts variera.I denna studie visades en energibesparing kunna erhållas om luftflödets variation reduceras.

Because of the increasing trends in energy consumption and increased environmental awareness, greater focus has been placed on improvement and development of renewable energy sources. An already proven and accepted method is biogas production from anaerobic digestion at municipal wastewater treatment plants.In the waste water treatment process solid material and dissolved pollutants are separated from the water, forming a sludge. The sludge is separated from the process and stabilized during anaerobic digestion or aerobic aeration. Most often, mesophilic anaerobic digestion is used. Because of degradation by microorganisms, biogas with a high content of methane is formed during the digestion.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga Reningsverk av närsalter.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet på ett annat sätt än det konventionella. Detta på grund av olika anledningar så som: rening, fördröjning och mervärde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till Reningsverk eller recipienter i ledningar är idag kraftigt överbelastade, därför måste man ibland om det är rätt förutsättningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar på hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten på öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstår.Metoden har varit att titta på två olika system nämligen västra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.