Sök:

Sökresultat:

81 Uppsatser om Reningsverk - Sida 1 av 6

Förbättrad vattenanvändning på Björnekulla Fruktindustrier AB : för ökad lönsamhet och bättre miljö

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det är endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet går åt för tvättning av råvaror och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna är höga är den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt två alternativ, ett eget Reningsverk för återanvändning av vatten och en ny vattentäkt.

Källsorterande avloppssystem : ett rimligt alternativ till konventionella reningsverk? Exemplet Ekoporten

Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt Reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med Reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens Reningsverk.

Utvärdering av slamkvalitéten vid Sundets reningsverk i Växjö

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ?Hållbar återföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark.Sundets Reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket.

Syresättning av avloppsvatten : En undersökning av luftningsmetoder på reningsverk

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika Reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Provtagning och analys av totalkväve, fosfor och BOD7 på inkommande avloppsvatten till Guldfågeln AB:s reningsverk

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att undersöka innehållet av totalkväve, fosfor och BOD7 på inkommande avloppsvatten till Guldfågeln AB:s Reningsverk. Guldfågeln AB har ett tillstånd enligt miljöskyddslagen för verksamhet vid fjäderfäslakteri från 1999. De har ett eget Reningsverk där processvattnet renas genom fällning och flockning. Därefter går avloppsvattnet vidare till Mörbylånga kommunala avloppsReningsverk (KARV) där det renas ytterligare innan det når recipienten Kalmarsund. Guldfågeln har haft problem med förhöjda värden av kväve och BOD7 i sitt avloppsvatten som når KARV.Genom att ta prover på avloppsvattnet under ett dygn undersöktes förändringarna under processdygnet.

Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk

Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Östersjön, varför omgivande länder enades gällande åtgärder för att minska problemen. De svenska Reningsverk som genom sina utsläpp av kväve och fosfor påverkade Östersjön tvingades då införa gränsvärden för kväve- och fosforutsläppen. Vid Arboga Reningsverk, vars recipient är Arbogaån som mynnar i Galten, Mälaren, har kvävereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krävdes från och med år 2012 att totalkvävehalten i utgående avloppsvatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta gränsvärde resulterade i åtgärder för att minska kväveutsläppen.Rejektvattenbehandling är en vanlig metod för att minska halterna totalkväve i utgående avloppsvatten.

Optimering av kemikaliedosering i Rosviks avloppsverk

Vid rening av avloppsvatten använder man ofta olika typer av fällningskemikalier för att rena vattnet på bland annat fosfor. Innan man definitivt väljer fällningskemikalie bör man alltid genomföra fällningsförsök för att fastställa om man kan uppå önskade resultat. Helst ska kemikalieåtgång och kostnad bli så låga som möjligt. Efter småskaleförsöken är det även bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnåtts i labbet även uppnås i Reningsverket. Rosviks Reningsverk är ett av många små Reningsverk i Piteå kommun och är dimensionerat för att ta emot avloppsvatten från ungefär 2 100 personer.

Systemidentifiering och reglering av en luftningsbassäng på ett reningsverk

A wastewater treatment plant has the task to refine the wastewater from substances that should not be released into the environment. The decomposition process can, in a simple way, be described as follows: micro-organisms breathe oxygen and eat unwanted substances. The environment in which the micro-organism lives is known as sludge and the correct amount of oxygen available in the sludge is important for the decomposition to be effective. The oxygenation of the sludge alone stands for about 30% of the plant?s energy consumption.

Biogasanvändning vid Käppalaförbundets Reningsverk: ? en värdering av miljöeffekter

This thesis calculates and compares the values of improved environmental quality due to future possible investment alternatives in biogas production facilities at Käppalaförbundets Reningsverk (Käppala Sewage Treatment Works) in an attempt to determine which alternative yields the highest such value. Käppala faces three investment alternatives for the usage of biogas. The alternatives are production of vehicle fuel, district heating and thirdly, heat and power production. Estimates of the value of environmental change are calculated for each of the three investment alternatives, and these estimates are then compared. The environmental change in question is the change in discharge levels of carbon dioxide (CO2), nitrogen oxides (NOx), sulphur dioxide (SO2) and particle matter.

Utvärdering av jetomrörning : En studie gällande utvärdering av omrörningssystem vid Ekeby reningsverk

Biogas is a renewable energy produced through anaerobic digestion, which means that organic matter is degraded by microorganisms under anaerobic conditions. The produced biogas can then be used for cogeneration, electricity, heat or upgraded to vehicle gas. Eskilstuna Energy & Environment AB has four digesters at Ekeby water sewage treatment plant, Eskilstuna. One of the biogas reactor (RK4) is equipped with a jet-mixing system while the remaining digester uses top-mixing. The mixing system is an important parameter to achieve optimum operating conditions for the process regarding gas production and degree of digestion.

Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten : Möjligheter att återföra fosforföreningar i avloppsslam till produktiv mark

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsReningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut.I dag går slam från samtliga Gästrike Vattens Reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsReningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det Reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens Reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala slammängden från Gästrike Vatten.

Farliga metaller från reningsverk : En jämförelse av kunskapsläge mellan yngre och äldre vad gäller metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska Reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge.

Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och åtgärdsförslag

Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala Reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små Reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Ny slamhantering vid Hedesunda reningsverk

Hedesunda Reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid Reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

Beräkningsmodell för massbalanser för Slottshagens reningsverk

In the next few years the pollutants loading at the Slottshagen wastewater treatment plant in Norrköping is going to increase due to the reason that one of the waste water treatment plant in the district will be shut down.A survey of how these different pollutants are divided in the treatment process is therefore necessary for mapping out both the loading and treatment efficiency.This can be achieved by studying mass balances.Mass balances were carried out for the water treatment process for the mechanical/chemical,biological and the chemical stage.The mass balance studies show that the treatment efficiency was very good. However in order for the mass balances to be quite consistent and to ensure complete coverage of results and conclusions i.e. more reliable results, sludge samples should be collected and taken at different times per day and the influent rate should be investigated.In this work mass balance has been set up in order to illustrate and identify the factors that should be considered and taken care of for further estimation using mass balances in the future. Furthermore this survey results in a calculating model for the mass balances at thisplant.This calculating model is used as a tool to facilitate future calculations for mass balances for the water treatment process at Slottshagens wastewater treatment plant.Moreover it provides a basis for carrying out further estimation of the treatment process in the near future.In this project the importance of some operating parameters was also taken in consideration.This calculating model can be modified so that calculations of such operating parameters i.e. sludge loading and sludge age can be easily performed.Such information can be used further to evaluate different operation alternative in order to ensure an optimal use of the treatment process with in the plant..

1 Nästa sida ->