Denna uppsats har behandlat den säregna svenska bruksrätten som omnämns som renskötselrätt. Renskötselrätten är en rätt som ger vissa personer, en same som är medlem i en sameby, rätt att använda vissa marker för underhåll för sig och sina renar främst genom Renbete, jakt, fiske och visst skogsfång. Uppsatsen börjar med en historisk tillbakablick för att förstå hur renskötselrätten utvecklats till dess omfattning i dagens Rennäringslag. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för renskötselrättens omfattning idag och även visa på hur den kan komma att se ut i framtiden. De slutsatser som kunde dras i uppsatsen var att renskötselrätten är mer omfattande än vad Renäringslagen stadgar och ej är beroende av denna lag även om denna skulle försvinna eller ändras i framtiden..

During thousands of years, reindeer have adapted to living under harsh conditions with large seasonal variations in climate and forage availability. This adaptation implies that body functions and nourishment needs are strongly bound to the season. In the summer the reindeer has to maximize food intake to build up fat and protein reserves for the winter. More than 200 different plant species are included in the reindeer diet, but since reindeer have an unique ability to use the nourishment in lichen, different lichen species make up a large portion of their winter diet in many areas. Fundamental for reindeer husbandry is access to natural grazing during most of the year.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för Renbete.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.