The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

?Entity continuity? refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (?hauntings?). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion.The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Studien är gjord i syfte att förstå ålderdom utifrån fyra teman vilka utgörs avförväntningar, ensamhet, beroende och bemötande. För att spegla varje personsindividuella upplevelse av åldrande är studien genomförd med en kvalitativingång. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta personer i åldernåttio år och uppåt där informanterna fått ge sin bild av ålderdomen utifrån ovannämnda teman. Resultatet har bearbetats med utgångspunkt i dessa teman då deockså utgör studiens frågeställningar. Därtill har teorier om ålderdom såsomgerotranscendens.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

The overall purpose of the essay is to analyse what Dietrich Bonhoeffer meant by Religionless Christianity. For this I have chosen to use the substantial idea analysis.I first came across the concept of freedom of religion to Christianity and Religionless Christians, in the book Dietrich Bonhoeffer: Tankar om en 1900-talsmartyr by Martin Lind in which he discusses what Bonhoeffer might discuss with Religionless Christians. This book is therefore the origin of the selection of literature I have chosen to use in the essay. Bonhoeffer writes several letters from prison about the movement he sees towards a new phase in human history, in which man can no longer be religious. However, Bonhoeffer uses the word religion in such a way that its content cannot be clearly determined.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang).

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

The aim of this essay is to make clear, whether or not, textile research is visualised in a wider archaeological discussion today. The aim is then to discuss what the archaeological and textile technological research situation in Scandinavia looks like today, and how that relate to what has happened in these two research fields during the years. This essay also has a purpose to find out if there is a need of visualising textile research more in future archaeology, how that shall be done, and what that can possibly supply to our general picture of the prehistory.The head questions are discussed in the light of three investigations. The first is a study of literature used in archaeological education at five Swedish universities. The other two consists of a study which is aimed to find out how textile research results are published, and one in which archaeologists and textile researchers have answered questions about how they experience the relation between archaeology and textile research.There has also been done a comparison between interpretations of the archaeological material from the site of Löddeköpinge in west Scania.

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of ?healing? (swed: helande), on the other hand to being ?whole? (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it?s rooted in Christian thought.

Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats.