Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

The present thesis deals with Qur'anic Studies among Turkish immigrants inSweden. The aim is to investigate the significance of Qur'anic Studies forMuslims in a country like Sweden. This thesis also highlights the role ofthe Turkish state in encouraging and funding Qur'anic Studies in Sweden.I have carried out a case study on a Mosque outside Stockholm, where anImam, sent by the Turkish government, is in charge of the Qur'anic Studies.It is found that Qur'anic Studies is important for Muslims in Sweden in theirefforts to preserve their religious identity. The results also indicate thatQur'anic Studies also has an ideological dimension insofar as it is a meansfor Islamic governments, groups and individuals to further the interests of political Islam..

Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll.Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ?kristendomskunskap?, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet..

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många..

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ?ickepedagogiska texter? menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.