Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket sätt sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. Läromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av sufismen är en historisk sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv..

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt otydlighet om hur betyg ska sättas, samt otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

This paper examines the possibilities of using video games as a tool for education of virtue ethics. By comparing learning aspects in Marc Prensky?s theory Digital Game-Based Learning and Aristotelian virtue ethics, this paper tries to look for similarities in how each theory looks at learning. Prensky?s theory is about how one can use video games in education, which is why it is used here.

This essay examines the theme of blindness in the Gospel of Mark. The two main questions asked are: 1) ?What is Mark?s view on blindness?? and 2) ?How does the Gospel of Mark?s view on blindness inform the current discourse of disability studies and how can we interpret Mark?s view on blindness today?? By the methods of metaphor analysis and character analysis, four passages of the Gospel are studied (Mark 4:10-12; 8:14-21; 22-26; 10:46-52). The analysis concludes that blindness is depicted by the author of the Gospel as a disability which also consist of a lack of cognitive ability and a hopeless state that is in need of healing.  The depiction of blindness in Mark originates out of the authors use of blindness as a metaphor for lack of cognitive ability (Mk 4:12; 8:18) and the lack of characterization of the blind man at Bethsaida (8:22-23). This view on blindness is, in comparison to a modern view, difficult, as it marginalizes persons with blindness as inconsiderate and not fully human.

I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers? reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar de senaste 100 åren, från att ha varit ett konfessionellt kristendomsämne till att ha blivit ett ämne präglat av förståelse för andras kulturer och livsåskådningar samt etik. Ämnet väcker många reaktioner och elever i gymnasieskolan har många åsikter kring ämnets innehåll och nytta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämnet har förändrats genom att studera olika kursplaner. Vad som påverkat dessa förändringar kommer också att granskas. Att ta reda på hur dagens gymnasieelever ser på religionsämnet är också en del av denna studie.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.