Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap.Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen..

In this study emphasis was on pupils? expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers? beliefs on their legitimacy and teaching. The study?s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!? utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen.

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor ? och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell..

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

With this thesis I have sought to do a critical review on how Islam is perceived and articulated by secondary school students in a school in a larger Swedish city. The aim is to analyse how some secondary students in Sweden talk about Islam, as a religion and as a school subject. To achieve this aim, seven focus group interviews with 36 students aged 15-16 have been conducted. These focus groups have discussed the general picture of Islam depicted by the society, media and through the school. But also how, and in what way that depiction has influenced their personal view of Islam.

Western scholars have long sought to grasp the essence of and explain Buddhism. Western representation of Buddhism has been in a manner that reflects their concerns and interests. In addition to this it is also known that Buddhism in Sweden is seen in a favorable way. This study tries to locate where this positive attitude toward Buddhism stems from and if it is represented in this manner in Swedish textbooks. Therefore three textbooks of upper secondary class of religion are to be examined, not only to see if there is a positive attitude towards it, but to see in what manner Buddhism is depicted in Swedish schools on the whole.