The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

SammanfattningDagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

SammanfattningRelationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel.Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet?Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning.

Sammanfattning Föreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund. Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund. Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik..

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ?nyttan av?.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer.

The purpose of the study is to analyse the representations of Jewish festivals and how they affect the teaching in three textbooks for Religious Education 1 in Secondary Upper Education. The textbooks are Religion och livet (2007) written by Börge Ring, Religionskunskap för gymnasiet (2009) written by Lars-Göran Alm and Religion 1 för gymnasiet (2012) written by Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter and Veronica Wirström. The basis for the study is the phenomenological perspective as described by Émile Durkheim and in particular Carl-Henrik Grenholm and Karl-Johan Illman. It tells that religion cannot purely be understood as a religious belief without its rituals. This phenomenological perspective on religion both the curriculum and syllabus encourages.