Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters?In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive.

Vi har valt att undersöka hur några pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrågor, etik och moral. Då ett tematiskt arbetsätt ständigt betonats under vår utbildning är vi nyfikna på hur man som pedagog kan integrera svenskämnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjälp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrågor, moral och etik. Undersökningen grundas främst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfälle. De svar vi får från intervjuerna och observationen kopplar och jämför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lärarna arbetade på olika sätt men delade många åsikter och värderingar kring ämnet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

The purpose of this thesis is to analyze the perception of Christianity in nine textbooks andidentify changes in-between them and over time. The content of the textbooks will also bediscussed in relation to the steering documents connected to each book.I have chosen to focus on three curriculums, Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. My researchquestions are: how Christianity is treated in textbooks in religious studies in relation to theperception of Jesus, God and man? What are the differences/similarities across time andlearning materials? In what way does the textbooks change with the syllabuses?Text consumption and discursive practices is analyzed with the help of a set of tools thatare based on the critical discourse analysis and Fairclough's three-dimensional model. Theimage of Jesus, if described by a textbook, is also analysed.Three textbooks were chosen from each curricula.

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet. Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen.

This thesis has the purpose that through a text analysis examine how four schoolbooks for high school treats the religions Judaism and Hinduism. The schoolbooks are from the years 2000, 2001, 2003 and 2009. The perspectives are from a religious viewing point, that means that the women are religious, Jewish feminists and Hindu feminists. The theories used are written by these women and are academic litterature.  The questions are how are women represented in the schoolbooks, is the feminist critique present or are the two religions represented and described in an invariable way, and is the description of Judaism and Hinduism consistent with the curriculum?The text analysis used in this examination means that reality is organized through and by the language used by the actors in that reality.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

In the late 20th century the Soviet Union collapsed and the eastern European countries were freed from the communist Russian oppression. However, during the Soviet period Marxism was a recurring life stance in the Swedish textbooks for religious education in the gymnasieskola. Today the Soviet Union has collapsed, but the Marxist philosophy has had a huge effect on both single individuals and the modern society as a whole. Nonetheless, the Marxist life stance is nowadays often being replaced by other non- religious life stances in the textbooks of religious education.Therefore, this analysis is a hermeneutic study of the presentation of the Marxist life stance in textbooks for Swedish religious education. The purpose of the paper is to investigate how these textbooks portray the Marxist life stance, and to prove that the societal context and the individual author have an immense effect in the portrayal of both religions and life stances in religious education.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det.

The attacks of September 11, 2001 have done more to focus attention on the conjunction of religion and conflict than any other event in recent history. Although much international research has focused since then on the role of Islam, religiously inspired violence is also found in countries as diverse as Thailand, Burma, or Sri Lanka, where Buddhism plays a central role. This paper addresses how these realities are reflected in two Swedish high school textbooks on religion. The thesis calls into question the manner in which Buddhism is presented in schoolbooks as the most probable candidate to be a conflict-free religion.Using Fairclough?s discourse analysis theoretical framework and Hellspong?s structural analysis, the thesis critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and the wider social practices.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua några verksamma religionskunskapslärare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger på valet av religioner som lärarna väljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gällande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lärarnas val av religioner i världen att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero på. Syftet har även varit att undersöka om lärarna vet vilka religioner i världen som de är skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sägas vara lärarens professionella tolkning av styrdokumenten som gäller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var även att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort någon religion att undervisa om och i så fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i världen som är mest representerade bland lärarnas val, är de fem världsreligionerna.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.