Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Detta arbete är ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus på att undvika, åtgärda och ett växtval. Arbetet är skrivet på 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika ämnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet där det tas upp att ämnet kommer i grund och botten från Alnarp förskola samt att det är ett stort problem i den gröna sektorn. Själva syftet med arbetet var att få en bättre förståelse för markpackning hur det uppstår, hur det kan undvikas och åtgärdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i ämnet eftersom det är en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta må ni berätta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kanvi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknassom en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991.

Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kanvi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknassom en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle.Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på ? i relation till andra diskurser.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ?våran? motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete..

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Sammanfattning I vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kring ämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet och vad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hos eleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga, samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap.

Studiens huvudsakliga syfte är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlärares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsämnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda på hur de intervjuade lärarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsämnet, samt vilken roll de ger undervisningsområdet, beträffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras på enskilda intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionskunskap grundskolans årskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lärarna som deltar i hög grad är medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ. De har alla också en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrågor.