Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet är utfört i Tokyo, Japan, och är baserad på metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt är ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. Läsaren kan i form av texter, bilder och skisser på ett enkelt sätt följa arbetsgången från projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo är med sina 12,4 miljoner invånare ofta ansedd som världens största stad.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva religionskunskapslärares uppfattningar om det egna ämnet och deras uppfattning om ämnets framtid som kärnämne inom den svenska skolan. Studien bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslärare på en sydsvensk gymnasieskola. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval där de styrande variablerna var deras ålder och de olika antalen undervisningsår de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lärarna har olika erfarenheter av ämnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom ämnet på olika intresseområden. Det gemensamma för alla lärarna är att de anser att de grundläggande fakta som står i läroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building..

Sammanfattning Denna undersökning är ett resultat av vårt intresse av att sätta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare år och varför man bör arbeta med dessa frågor. Vi har även valt att studera vad ett sådant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa är genomförda på tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna är fria att själva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del använder sig av några specifika läromedel.

Denna examensuppsats är skriven på Lärarutbildningen på Malmö Högskola inom ämnet för Religionsvetenskap och lärande och visar på elevers attityder till ämnet Religionskunskap. I min undersökning ingår 78 enkäter som delats ut till elever i år 8 och 9 och tre intervjuer med elever i år 8 och 9. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsämnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsämnet är relevant idag? Hur har religionskunskapsämnet förändrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring ämnets existens sett ut? Undersökningen visar på att eleverna tycker det är viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att ämnet inte intresserar dem så mycket. Min slutsats är att bristen på intresse för ämnet har samband med att det eleverna anser är viktigt och som är i linje med kursplanen inte stämmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar på.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt.

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet ? Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 ? dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen.

The degree project was made forZetterbergs Industri AB. The company is market leading in Europe in the heavyvehicle industry, designing and building body systems for trucks.In their line of products is the hook lift called Livab, a flexible and uniqueproduct. The hook lift is often demanded by customers because its special ability tobe able to operate in situations with low roof clearance. The main operation principleof the hook lift can be described as a truck stand, laid down.There are two main versions of the hook lift Livab, AL 26 and AL 32. These are ofdifferent load capacity, 17 and 25 metric tons of gross weight respectively.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Den du är, inte den du förväntas vara ? en kvalitativ studie av läroböcker i religionskunskap och dess behandling av kön, sexualitet och etnicitet (Who you are, not who you are expected to be - a qualitative studie of textbooks in religious studies and the treatment of gender, sexuality and ethnicithy) is a qualitative study with the primary focus to examine textbooks as a resource for the teacher. Focus is put on how gender, sexuality and ethnicity is portrayed in textbooks for religious studies in upper secondary school. The textbooks are also examined as a resource based on their usefulness. To do this a hermeneutic approach was taken and the textbooks were studied based on the knowledge they provided and their readability.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.HuvudfrågorVad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?Vilken funktion har bilden i ett läromedel?.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.

Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ?svenskar? men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige.