Sökresultat:
2240 Uppsatser om Religionsämnets historia - Sida 45 av 150
Lokalhistoria, det glömda perspektivet
Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..
Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm
Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..
AnvÀndningen av samtal i historieundervisningen
Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.
Karlar, mÀn och pojkar- en studie kring manlighetskonstruktioner i lÀromedel
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..
Nationellt prov i historia? : förutsÀttningar och bedömningskriterier för nationellt prov
Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .
Sex- och samlevnadsundervisning i förhÄllande till teorier om utveckling
Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.
Reklambranschen pÄ ritbordet : Viktiga faktorer för medelstora reklambyrÄers överlevnad i Sverige
ReklambyrÄns roll har lÀnge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjÀnsters önskade vÀrden till marknaden. TjÀnsten som reklambyrÄn under hela sin historia tillhandahÄllit har varit kreativitet. ReklambyrÄns position har under dess historia dock förÀndrats nÀr reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyrÄer och PR-byrÄer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyrÄerna inte lÀngre ta ut de marginaler frÄn underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byrÄerna bra betalt för sina tjÀnster.
Bilden av Finland i gymnasieskolans samhÀllskunskaps- och historieböcker
Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk frÄn alla vÀrldens hörn invandrat till Sverige. Denna process pÄverkar ocksÄ det svenska samhÀllet och dess grunder. Sverige har haft förmÄnen att stÄ utanför bÄda vÀrldskrigen under 1900-talet. DÀrför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i mÄnga andra lÀnder.
En undersökning av historieintresset pÄ grundskolans senare Är
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.
Den falska nyckeln : StÄngbett för skolridning - historia, terminologi, katalogisering
The art of riding is a fugitive art, which signifies that the means available for documentation of performances are insufficient, and that the equipment used by the old masters are important clues for the understanding of their art. The most specialized tool used for riding is the bit, in particular the curb. As museum catalogues become accessible to the public through the internet, riders will look for information about bits. It is then important that the information provided in the catalogues is valid not just for the curator, archaeologist or art historian, but also for the rider.In this paper, I add context to the bits by explaining two opposing philosophies of bitting, and how they affect the design of the bits. This is followed by a brief history of the art of riding and how the bits have evolved since the 16?th century.
VÀrdegrunden i skolans vardag Etiken i kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism
Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..
Skandinavismen bland icke-eliten i Sverige vid 1800-talets mitt
Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..
Mer Àn bara konstnÀr? : Att nÀrma sig en triangelkomposition i begrepp, förutsÀttning och realitet
Syftet Àr att granska relationen mellan konstnÀren och marknaden. Flertalet frÄgor behandlas, sÄsom om konsten och konstnÀrer stÄr inför ett paradigmskifte, varför det Àr fult att sÀga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnÀrer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnÀr ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. FörutsÀttningar för konstnÀren gÄs igenom med fokus pÄ kulturpolitiken frÄn 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnÀrer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser pÄ konstnÀrskapet och den bÀsta av vÀrldar..
Grammatikundervisning - funktionell eller traditionell : En studie av lÀrares syn pÄ grammatikundervisning och vÀrdering av elevers grammatiska kunskaper pÄ högstadiet respektive gymnasiet
Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..
Historieundervisningen och begreppet mÄngkultur
Sammanfattning
Dagens skola Àr inte densamma som för trettio Är sedan. Det sker stÀndigt förÀndringar i samhÀllet och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det pÄ skolans utformning men ocksÄ pÄ skolans förhÄllningssÀtt till reformer och förnyelser i takt med förÀndringarna som sker. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya lÀroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det Àr intressant att se pÄ just förhÄllningssÀttet mellan skolan och samhÀllsförÀndringar och de senaste reformerna Àr dÀrför mycket intressanta i den bemÀrkelsen. Den mÄngkulturella utvecklingen och dess prÀgel pÄ den svenska skolan och utbildningsvÀsendet Àr en samhÀllsutveckling som har intresserat mig och dÀrför valde jag att fördjupa mig i begreppet mÄngkultur.