Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

The aim of this essay is to do a queer reading of the early Swedish pentecostal movement, with a special focus on the women within the movement. The main empirical material is Gustaf Emil Söderholms Den svenska pingstväckelsens historia part I and II, published 1927 and 1928, in addition to this a selection of articles from the Swedish pentecostal magazine Evangelii Härold has been used. The theoretical framework consists of Judith Butler's concepts of heterosexual matrix and performativity, as well as interpellation, and of Adrienne Rich's concept of a lesbian continuum. The analysis shows that the evangelist role, as well as the charismatic practices of the movement, made it possible for women to take the position as leader and teacher of congregations, and thereby take up a male subject position. The role as evangelist also made possible a life outside of the heterosexual norm, within the lesbian continuum..

During our teacher training, focusing on history and Swedish at further education level, we have noticed a discrepancy in the way history is portrayed in further education and higher education literature. Accounts of historical ideas, events and developments have often wrongly been depicted as non-gender specific, that is, of equal relevance to both men and women. To what extent is it made clear in further education textbooks that Rousseau?s treatise on education was exclusively aimed at the male gender, and how are the gender-specific aspects of his ideas described? What role and space are set aside for women in the accounts of the struggle for the universal right to vote in Sweden at the turn of the century in 1900, and how is the unions? initial exclusion of female workers portrayed? Focusing on the above historical events and developments, this study aimes to examine whether or not gender-specific issues are described as gender neutral in a selection of history textbooks for further education published in Sweden between 1982 and 2003..

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ?vi? och ?de andra? och där ?de andra? gavs negativa attribut.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .

Bara BostäderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresögymnasium ut sig. Vår ingång blir atr riva skolan, materialet ´kremeras´till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs med den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara from och byter plats. Vad händer om man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager.

Människan påverkas både medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön är dess värde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden är en mångfald av bilder lagrade ovanpå varandra, och vittnar om våra förfäders levnadssituation och utveckling. Förmågan att tolka vår egen historia tillför oss värden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa värden är landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag är lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förändring måste ske med varsamhet för att inte värdefulla spår av tidigare kulturmiljöer raderas.