Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld.

Uppsatsens syfte är att undersöka förhållandet mellan skolans värdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ?muslimer? eller ?kristna? intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frågor, med utgångspunkt från begreppet ?godhet?. Syftet var även att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sätt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori användes för att strukturera empirin.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och Religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mån även begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL). Resultat: I resultatet användes WHOQOL:s områden för att bilda de sex kategorierna: Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö, Grad av självständighet, Kroppslig hälsa och Religion. Under dessa kategorier framkom olika subkategorier.

AbstractThis degree project focuses on the questions how teachers´ within the four socially oriented subjects? history, geography, religion and social science use the textbook, and their attitudes towards textbooks. The method used in this project was interviews with teachers. Previous research shows that teachers use the textbook to a great extent. Studies also show that teachers? way of educating depends upon their individual educational attitudes.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Religionsfriheten är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Religionen har funnits länge och individerna har kunnat identifiera sig själva med att vara en del av den grupp de tillhör. Eftersom religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige är det viktigt att individerna är fria i sin religionsutövning och inte stöter på motstånd som inte är skyddad i lag. Jag har valt att beakta hur religionsfriheten är i det svenska arbetslivet samt i vissa EU-länder. Har också riktat blicken mot Europakonventionens artiklar och iakttagit hur de har påverkat EU-ländernas hantering av religionsfriheten.

This essay studies what has been written about religious experience and visions both in the past and now. It deals with both the religious experience and tries to explain how and if there is any place in the modern society for religious visions and experience. The essay has a strong theoretical perspective to psychology of religion as presented by Anton Geels whose writings in the subject have been of one of my main sources.The study shows that people of all times and cultures have had religious visions and the feeling of a divine experience even if this has changed because of tradition, time and place. Religious experience and visions can furthermore occur both in a spontaneous, unprepared way as well as being cultured through ascetic practice in order to facilitate the divine reception. The study also shows that religious experience in no means is reserved for special ?chosen ones? but can occur to each and every one, no matter what class, race or position in life.

The purpose of this essay was to examine the role of religious beliefs, actions and practice in young people's own description of their identity. An additional goal was to examine how young people describe their identity in relation to their primary and secondary socialization. A qualitative method was used with semi - structured interviews and six young people between the ages of 18 and 23 were interviewed.            The interview results show that three out of the six young people think of themselves as religious while the remaining three emphasize that they are secularized Muslims. The results also show that the young people emphasize that the celebration of feasts in the family is the main focus.  Four out of the six young people point out that they are themselves among friends, their families and in the mosque, while the remaining two feel a communion with their Muslim friends and people in the mosque.       Three out of the six young people consume alcohol and eat pork, while the remaining three refrain from this. The young people emphasize that their beliefs are a personal matter between themselves and God, and that their actions don't define them as being Muslims or non-Muslims..

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Linda Larsson (2010)Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen.Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

In January 2004 two members of the Pentecostal community Knutby Filadelfia in Uppsalamunicipality, Sweden, were shot by their fellow member Sara Svensson. With a qualitative hermeneutic case study as the principal method this essay takes on the task of not only investigating if and how Stockholm Syndrome can be used as a model for interpreting and understanding the violent incident in Knutby Filadelfia, but also to see if the unique characteristic of the Knutby incident can tell us something about Stockholm Syndrome as a model for understanding violence in religious movements. The material shows Stockholm Syndrome as having been present in Knutby because of among other things, a mileu, leadership and theology that supported the normalization of abuse and the enabling and maintaining of self punishment in the community. While Stockholm Syndrome still is a controversial theory this study shows that it can be used as a powerful tool in the understanding of violence in religious contexts..