Syftet med denna studie är att studera religiösa och kulturella inslag inom anime-serien Avatar. The Last Airbender med en hermeneutisk metod.Uppsatsen börjar med en övergripande genomgång av de buddhistiska, hinduiska samt andra österländska aspekter som hittades i materialet. Här får läsaren en inblick i de delar av religionen som senare kopplas till materialet. Författaren utgår från sina förkunskaper kring religionerna för att utvinna de religiösa fenomen som förekommer i den populärkulturella tv-serien.Slutsatsen av denna uppsats påvisar att det fanns många aspekter av religionerna representerade i anime-serien. Författaren anser att seriens skapare har vävt in de religiösa och kulturella aspekterna bra i serien och med stor sannolikhet så har de religiösa perspektiven tagits med för att på något sätt fostra de unga personer som tittat på serien..

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mån även begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL).

Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida den kyrkliga församlingsverksamheten kan påvisas bidra till att stärka bygemenskapen. Mitt antagande är att det finns ett samband mellan stor församlingsaktivitet och stark gemenskapskänsla. Grunden till empirin består av intervjumaterial, deltagande observationer och insamlat skriftligt material. Den österbottniska by Purmo utgör föremål för min undersökning. Valet av undersökningsort var inte svårt eftersom jag är född och uppvuxen där. Purmo församling hör till Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Den kyrkliga samfälligheten består av fem olika församlingar med en gemensam administration. Varje enskild församling styr över den egna verksamheten på basen av en egen budget. En tydlig sekularisering kan märkas i Finland idag.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat.

The purpose with our essay is to examine how Arabic young men, with Islamic background, behave to the origin culture of alcohol in relation to the Swedish alcohol culture. To get the information we used a qualitative method. We interviewed young men with Islamic background.Some central questions that character our essay was about the interview person's positions between the different alcohol cultures and if the Islamic religion in some way affects their view on alcohol. Another important question was how they interpret the message of the Koran about alcohol.The conclusion with our study is that the majority of the interview persons consider them selves between the two different alcohol cultures. All of the interview persons were in some way influenced of the Islamic religions rules concerning the use of alcohol and this even if some of the persons didn't see themselves as faithful Muslims..

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe?s discourse theory are used to study how categories as ?us? and ?the other? are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity.

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och Religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?Hur gick jakten på björnen till?Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet.

When is it acceptable to make fun of religion, and when does it become disrespectful? On January 7, 2015, the headquarters of the French satirical news paper Charlie Hebdo was subjected to a terrorist attack that claimed the lives of 12 staff members, due to the publishing of caricatures picturing the prophet Muhammed. The reactions that followed the attack circled around two perspectives; the importance of freedom of expression and the obligation to show respect for certain institutions and traditions in society. How come the caricatures can elicit such completely different reactions? This is the question that this thesis uses as a starting point for the examination of the subject caricatures and satire.

During the last few years the western world has seen an increasing interest in the topic of atheism, with bestselling books by writers like Richard Dawkins, Sam Harris and Christopher Hitchens. The critic of religions that these writers have brought to the table have not gone unmet, with writers like Dinesh D'Souza rushing to the defence of Chrisianity.Taking on the arguments of New York Times bestselling author Dinesh D'Souza in the current debate on the existece of God and the usefullness of religion, I here examine the claim by D'Souza that atheism, in fact, is responsible for the worst mass murders of history. In taking D'Souza's arguments and analyzing them on its own philosophical merits, with methods like the process of elimination and information evaluation (i.e source criticism), I will here show just exactly how persuasive these arguments prove to be. In the following pages we will not only discuss the role of atheism in 20th centuary totalitarianism, but also answer questions like ?Was Hitler an atheist or a theist??, ?Is atheism responsible for the worst crimes of history?? and ?Are people who believe in God in fact more moral the those who do not??.