The purpose of this work is to map what musical praise and worship means to different church members. What do they think of today's worship? Are there music styles or any instruments that are not suitable? What do the members think of contemporary Christian music and the regular traditional music in church? Do we need to make changes or not? How does the Christian Music affect their spiritual lives? Finally, what do the members think of what the Bible has to say about praise and worship? My method has been to interview four persons, who all are members in the Seventh-day Adventist church in Malmö. Beside literature and magazines, I have also listened to DVD sermons and searched on the Internet and in the Bible, to find out what others have to say about praise and worship.Syftet med denna studie är att kartlägga vad lovsång betyder för olika församlingsmedlemmar. Vad anser de om dagens tillbedjan? Finns det musikstilar som inte bör finnas med i gudstjänsten? Eller finns det instrument som inte är passande i gudstjänsten? Vad tycker församlingsmedlemmar om den moderna lovsången kontra den traditionella? Behöver vi göra några förändringar eller inte? Hur påverkar den kristna musiken deras andliga liv? Och till sist, vad har de för syn på Bibelns lovsång? Min metod har varit att intervjua fyra personer som alla är medlemmar i Adventkyrkan i Malmö.

Religion som ett maktmedel är en aktuell företeelse i USA, där människor utnyttjas och vilseleds med manipulerande och religiösa guider som gärna visare dem deras väg till det religiösa livet och dess belöningar. Men vägen dit kostar, både människoliv och pengar. I den religiösa maktutövningen påverkas ett helt folkslag, amerikanarna, eftersom de lever i en värld där kapitalism, politik och det sociala blir till ett och influerar alla samhällskikt, till att till slut bli ett särdrag i USA. Syftet är att framställa detta med hjälp av frågeställningen; hur används religionen som ett maktmedel i USA? Det kommer att belysas; hur man använder sig av medel som rädsla, tradition, politik, meningssökande med mera för att rekrytera amerikanen till att bli religiös, för att skapa sig en egen förmögenhet eller sitt egna religiösa imperium.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga medborgare..

The present thesis closer examines what has come to be known as al-Qaida, partly from what al-Qaida is considered to be, partly from the consequences a certain picture of al-Qaida might give rise to. Between 1988-2001 most of this thesis sources refers to al-Qaida as a small, organized core group with some degree of cell structure. From 1991 to present days, many of the sources enlarge the picture of al-Qaida. From now on they start to view al-Qaida as either a network in itself or al-Qaida as a part of a larger islamistic network, not only as an organized core group with presumptive bases in Afghanistan. The most recent of theories regarding al-Qaida looks at al-Qaida as an ideology in itself (al-Qaedaism) or al-Qaida as a part of previously existing ideologies (Islamism, Neofundamentalism and Jihadism-Salafism).Al-Qaida is being seen - by scholars, journalists and terrorism experts - as an organization with a core group, a network in itself, part of a larger islamistic network and an ideology of its own or as a part of already existing ideologies.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning.

Denna uppsats underso?ker hur Mitt Romney och hans mormonska tro portra?tterades i tidningarna The New York Times och The Washington Post under presidentvalet 2012. Artiklarna som har analyserats a?r ha?mtade fra?n sista veckan av valet, fra?n 1 november fram till 7 november 2012, dagen efter valdagen. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilka inramningar, frames, som var mest fo?rekommande i portra?tteringen av presidentkandidaten och hans tro.Mormoner a?r en sa? kallad minoritetsreligion i landet och har sedan dess bo?rjan pa? artonhundratalet mo?tt motsta?nd fra?n ba?de den amerikanska befolkningen och staten.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about Religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

     Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida.

Religion is not only manifested in the more traditional forms such as church attendance, but also in various expressions on social media. Facebook is seen by many as creating a social platform where different opinions and more unconventional discussions may flourish unlike how the traditional media convey information. Internet is therefore an interesting platform for investigating how information about religion is spread by researching religious behavior and expression. The focus of this essay is to examine visible, which includes text as a social practice, forms of religious expression shown by the discursive struggle between the Facebook-group Christian Women Against Femen and its counterpart feminist movement Femen. The essay seeks to answer how notions of femininity on the Internet are formulated and reproduced based on the discourse between these two women's movements.The essay highlights how the women?s movements, with their bodily manifestation and by their usage of words, construct and reproduce different images of gender and womanhood.

The conversion in the Viking Age and the High Middle Agea in Scandinavia and how this affected women is discussed. Did women get a better life when the people had converted to Christianity or not. Our written sources are later than the conversion to Christianity. Instead the material culture, graves, grave goods and runic stones, can help us understand the life of women. Nordic mythology presents a contrast between faith in the Viking Age and Christianity..

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera Religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna.