Historically Sweden had a confessional teaching of religion in school, that is the starting point ofthis essay. In the Swedish school system the students have the right to believe whatever they wantbut they will be introduced to different beliefs in the subject religion. Even the church focuses onthe individuals own beliefs during confirmation. This essay explores if there is something in aconfessional teaching that contributes to the students' knowledge in religion as a school subject.Therefore a quantitative study have been performed. The study aimed to investigate the grades ofthe students that participated in confirmation and how the grades changed after the confirmation.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Music and religion are concepts, which have been continually associated with spirituality throughout the history of Western religion. Since the dawn of mankind, it has been considered that music has had a clear function about how individuals grasp their inner emotions to reach the transcendent and comprehend "Self". The aim of this thesis is to gain greater understanding as to how a group of young catechists in the Swedish Lutheran Church feel, interpret and construct their identities through popular music. An exploration as to how this specific group perceives concepts such as the Bible, church, spirituality, and religion was undertaken. The theory forming the basis of this essay is derived from a sociological perspective of postmodernism.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

This essay examines upper secondary school pupils as well as the Swedish National Agency for Educations views on the education in subject of religion. How they describe its purpose, what content the topic should address, how the education should be implemented and what influence the pupils should have over their own studies. This to examine how the views of pupils and the Swedish National Agency of Education correlate and to analyze how it possibly can affect the pupil?s motivation. The survey is conducted by semi-forging tured interviews and text analysis in order to ascertain the pupils and the Swedish National Agency of Educations opinions on the issues.

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 ? 550), vendeltid (år 550 ? 800) och vikingatid (år 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed.

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet..

The thesis explores how the category religion is used discursively in Swedish public debates and in what way the discourses can be related to debate-positions. The thesis also exploresquestions of power and how social identities are negotiated: which identities are madepossible ? and encouraged ? by the discourse, and which are being excluded?The specific cases chosen are: (i) the election of Omar Mustafa as a substitute member of the governing board of the Social Democratic party in April 2013, (ii) the appointment of Elisabeth Svantesson as Minister of employment in September 2013, (iii) the debate concerning male circumcision (2011-2013), and, (iv) the debate about Jewish home education(2012-2013).The theoretical and methodological perspectives used in the thesis are discourse analysis and Pierre Bourdieu?s theory of social fields, usually interwoven together. Discourse analysis is mainly used to explore how the category of religion is attached to central binaries in the debates such as faith/politics, private/public, secularism/fundamentalism, etc., and also how chains of equivalences are established. Bourdieu?s theory of social fields is used tocontextualize the discourses in the specific debates and relate them to orthodox and heterodox debate-positions.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

This essay takes its start in the problematic situation concerning source material in the study of the Norse religion before the Christianization of Scandinavia. There is a lack of written sources from the time when the religion was still practiced. There are plenty of archeological sources economic situation than their religious beliefs. The Icelandic stories written in the 13th and 14th centuries give us a broad pictureof the Norse mythology, but the writers were Christians which makes their reliability questionable.The focus of this essay is therefore on two texts written during the time when the Norse religion was still in practice. The first source is the travel notes written in 922 by the Muslim scholar Ahmad ibn Fadlan who met a group of the Rus? people.

The subject of religion in Swedish schools is the single most talked about topic in the curriculum. One explanation could be that it is the oldest subject in Swedish schools and the topic has undergone the biggest change through time. This process of change has been anything but undebated. The subject of religion within schools has met debates through almost its entire history, partly from the state and from the church, but also from the teachers and the students. Debates concerning the existence of Christianity in Swedish schools as well as the Swedish traditions constantly reoccur in today?s government debates and various media but in different versions.

Det finns olika synsätt och sätt att bruka Bibeln. I denna uppsats finns det tre kategoriserade former av bibelläsare. Dessa tre kategorier bibelläsare är här utformade med stöd av sociologisk teori och de är: ?Den arvsbetingade bibelläsaren?, ?Den självständige bibelläsaren? och ?Den traditionella bibelläsaren?. ?Den arvsbetingade bibelläsaren? var influerad av en uppväxt fylld av religiösa möten och bibelläsning.