Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott.

Det är nu väl belagt att människorättssituation har försämrats i Ryssland under Putins presidenttid. Människorättsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman är bara några enstaka exempel på det strängare klimatet kring de mänskliga rättigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten år 1999. Uppsatsens utgångpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lägger ett särskilt fokus på begreppen säkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framställer globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

The purpose of this study is to present a comparative analysis of seven literature anthologies for the Upper Secondary School, from 1968-2004, to investigate how much space Esaias Tegnér is getting and how many and which of his works that is presented in these anthologies.The study is set against the hypothesis that Tegnér is getting a reduced space in the anthologies because of his connection to Romantic nationalism, which after World War II has been associated to the themes and ideology of the National Socialism. In view of this I have asked myself if Tegnér is getting a reduced space in the literature anthologies for the Upper Secondary School. My study shows that this is the case.One can also see clear trends in a subjective approach towards the author. In the anthologies where Tegnér have had a strong prominent role, he is retaining his position even in later editions. Over the entire period of 1968-2004 he is getting a less prominent role, although he is generally presented as the greatest poet of his time.I have also examined the discussion of Tegnér during that period to see if you can find any connection between the discussion about Tegnér and the change his work gets in the literature anthologies.

This thesis is intended to respond to the extent to which South African textbooks on the subject of history is linked to the governmental policy documents and whether they are producing and reproducing national identity. The two textbooks are aimed at students in grade 10. Both books were produced in 2008 but published by different publishers.The essay is based on Norman Faircloughs critical discourse theory which has been supplemented by Michael Billings theory Banal Nationalism, which assumes that it is the national words that remind us daily of our homeland that is producing and reproducing national identity.  The survey shows that both textbooks are closely tied to the government policy document for the teaching of history. The textbooks refer to the policy, both explicitly and implicitly. The two textbooks reproduce a common national identity in South Africa based on the discussions taking place in society.

This study aims to investigate and describe the direction of the ideological development of the Swedish gymnastics association Gymniska Förbundet. Between 1928 and 1932, this organization transformed from a purely gymnastic and cultural association into an influential platform for the production of Swedish nationalist ideology. Based on theories of National Socialism?s formation within modern society, the analysis focus on the conditions regulating Gymniska Förbundets relation to modernity. Thus the study examines the association?s ideas in relationship to the concept of modernity.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förändrade teologiska betydelse. Materialet sträcker sig från handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" år 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger på konfirmationsgudstjänsten och därtill hörande ritual..

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå.

In this work, you get drawn into a different and distant world than the one we are usedto. You get to know what shamanism is, in a basic and understandable way, easy to lookupon for a newcomer to this gigantic subject. The world of raging spirits and meddlingshamans with the belief of three worlds where spirits roam will be compared toreligions that we might know better, with big focus on the Aesir Faith. Oden and otherwell-known characters from this belief are in a historical way looked upon and relatedto beliefs, storys and findings.The archaic belief of the humans are intriguing and exciting, and I hope you find outthat yourself, when you dig in to this essay.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.

In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951.In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809?1951.

Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet.

Sammanfattning Är virtuella världar sakraliserade?Virtuella är sakraliserade i jämförelse med vår sekulariserade värd och jag hade inte förväntat mig ett så stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad är sakraliserade virtuella världar där människor världen över antar rollen som så kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut på ett äventyr för att upptäcka sin identitet och utforska sig själva. I spelen förekommer religiösa föreställningar och de är en plats där man kan konstruera sin andlighet liksom på övriga Internet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.