Sök:

Sökresultat:

2588 Uppsatser om Religiöst deltagande - Sida 62 av 173

Har sociala medier förÀndrat förutsÀttningarna för ungdomars partipolitiska deltagande?: En kvantitativ undersökning om anvÀndningen av sociala medier bland de politiska ungdomsförbundens partidistrikt.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

Arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner

Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.

i”TV Interaktiv mikro-TV : En undersökning om ett framtida anvÀndningsomrÄde för mobiler

Interaktiv mikro-TV (i”TV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhÄlla. I den hÀr uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bÀra runt pÄ en nÀstan komplett sÀndningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstÄr genom möjligheten att koppla samman flera anvÀndares sÀndningar, dÀr de deltagande personerna kan pÄverka det som sÀnds. Det erbjuds ocksÄ interaktivitet för tittarna som kan vÀlja vilken sÀndning de vill följa.Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur anvÀndandet skulle se ut och för att tÀnka sig in i situationer dÀr en individ skulle ha en vilja och ett behov av att anvÀnda en sÄdan teknologi. Med hjÀlp av de hÀr scenarierna har jag tagit fram förslag till olika grÀnssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta.

Socialsekreterares och klienteters upplevelser av deltaganden i professionella nÀtverksmöten.

NÀtverksarbete har vÀxts sig allt starkare under de senaste trettio Ären i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nÀtverksmöten. Syftet Àr Àven att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gÀllande nÀtverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som anvÀnts för att besvara syftet Àr kvalitativ.

Nyfiken och vaksam: en undersökning om hur man kan skapa kritisk förstÄelse i religionskunskap

Genom att lÄta religionskunskapslÀrare delta i en kvalitativ enkÀtstudie Àr detta en undersökning som framhÀver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsÄskÄdningar. Vilka strategier kan lÀrare anvÀnda sig av i sin undervisning för att dels skapa förstÄelse för och dels problematisera företeelser inom livsÄskÄdningar? I litteraturgenomgÄngen presenteras forskning som berör mÀnniskans benÀgenhet att ha en etnocentrisk vÀrldsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med bÄde ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga Ätta deltagande lÀrare framhÀver vikten av att skapa förstÄelse mÀnniskor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnÄ detta mÄl Àr dock olika och delvis Àven motstridiga. TvÄ lÀrare framhÄller enbart betydelsen av att arbeta just mot mÄlet att skapa förstÄelse, men majoriteten beskriver ocksÄ metoder som anvÀnds i undervisningen för att pÄ olika vis problematisera undervisningsmaterial sÄ att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen..

Motiv till motion ur ett köns- och socialpsykologiskt perspektiv

Den sociala kontexten inom idrotten Àr en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skÀl sÄsom kÀnsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus pÄ de sociala aspekterna, med en jÀmförelse mellan könen. Studien utgÄr ifrÄn Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mÀttes genom anvÀndandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

?Som ni mÀrker Àr Fifa svÄrt drabbat av antingen korruption eller inkompetens? : En innehÄllsanalys av medias framstÀllning av debatten om fotbolls-VM i Qatar 2022.

För att förÀndra attityder i ett genusperspektiv har dans i det hÀr utvecklingsarbetet anvÀnts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar pÄ ett fritidshem. Skolans vÀrdegrund finns för att ge kunskap om de vÀrden som vi vill utveckla hos unga mÀnniskor för att de ska veta hur vi bör behandla vÄra medmÀnniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete lÄg till grund som metod under det fem veckor lÄnga dansprojektet, för ett femtontal elever i Ärskurs 2. Dans utifrÄn bÄde given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfÀllen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

Hur lÀrare undervisar medvetet i lÀsförstÄelse : En kvalitativ fallstudie om elva lÀrares medvetna lÀsförstÄelsundervisning

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för och inblick i hur medveten lÀsförstÄelseundervisning genomförs i Àmnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts pÄ hur metoder och strategier anvÀnts medvetet i deltagande lÀrares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebÀr anvÀndande av triangulering av insamlad data pÄ fÀltet, dÀr datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts. Studien visar att lÀsförstÄelse Àr central för all kunskapsinhÀmtning och en vÀlfungerande ordavkodning Àr grunden till detta.

LÀsinlÀrning i förskoleklass : En studie med fokus pÄ lÀsinlÀrningsfrÀmjande arbete i förskoleklass

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare i förskoleklass anser att det Àr betydelsefullt att ha kunskap om lÀsinlÀrning i deras verksamhet, samt hur lÀrare arbetar för att frÀmja elevers lÀsinlÀrning. Dessutom Àr syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmÄgor som lÀrare anser Àr betydelsefulla att elever besitter frÄn förskoleklassen inför kommande lÀsinlÀrning i Ärskurs 1. Detta Àr en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollÀrare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning Àr enig om att det Àr betydelsefullt att arbeta lÀsinlÀrningsfrÀmjande redan i förskoleklassens verksamhet. LÀrarna i studien poÀngterar vikten av att besitta kunskap om lÀsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och frÀmja denna.

Medborgardeltagande : demokrati i planprocessen?

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Musik i en förskola

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen anvÀnde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgÄngspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfÀllen pÄ en förskoleavdelning, tre timmar per tillfÀlle. Resultatet visade att förskolananvÀnde sig utav musik dagligen pÄ flera olika sÀtt och med varierande syften.

"En del barn behöver ju lite ledning i sin fria lek ocksÄ" : FörskollÀrares berÀttelser om att pÄverka socialt samspel i lek

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Muskelstyrka i lÄrmuskulatur efter operation av frÀmre korsbandet ? finns skillnader avseende Älder och kön?

Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en frÀmrekorsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen skaspecificeras efter parametrar som kön och Älder. Studien var en korrelerandetvÀrsnittsstudie med syfte att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i postoperativlÄrmuskelstyrka 4-7 mÄnader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende pÄ kön,Älder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var detendast 74 personer som godkÀnt deltagande och uppfyllde kraven förinklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex)för maximal styrka(60gr/s) och uthÄllig styrka(180gr/s). Resultaten presenteradesgenom ett Limb Symmetry Index.

Ekobussen : en rullande naturskola i Jönköping. Deltagarnas uppfattningar om samverkan och den pedagogiska modellen

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare Är och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom Ären har, i dialog med kommunens undervisande lÀrare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, dÀr jÀmförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har anvÀnt ett undersökande och elevaktivt arbetssÀtt. Bussens utrustning har kunnat anvÀndas för avancerade mÀtningar och examination av djur och vÀxter men tillhandahÄller Àven personlig utrustning som stövlar och regnklÀder.

Skolledares instÀllning till fysisk aktivitet

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->