Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientens vårdbehov.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn med cancer varje år. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen. Syskon har emellertid identifierats som de mest utsatta då deras livsvärld ställs på ända. Deras förändrade livsvärld kan i sin tur innebära ett lidande. I sjuksköterskans profession ingår det att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att kunna undervisa och stödja anhöriga, individuellt eller i grupp.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning samt att granska de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet i föreliggande studie beskriver att sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar för sina studenter och att handledningen är utvecklande, både i sjuksköterskerollen och i handledarrollen. Sjuksköterskorna i föreliggande studie har delade upplevelser angående samarbetet med studenternas skolor.

Bröstcancer hos män är ovanligt förekommande, endast 1 % diagnostiseras med sjukdomen. Det har förts lite forskning om mäns upplevelser av att leva med denna sjukdom och många är ovetande om att män kan drabbas. För att lyfta fram den forskning som finns blev syftet med denna litteraturstudie att beskriva mäns upplevelser av att leva med bröstcancer. En systematisk litteratursökning resulterade i nio vetenskapliga artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade fyra kategorier: Att drabbas av en sjukdom man inte visste något om, Att få en förändrad kropp, Att ha behov av att samtala om sjukdomen och Att få en ny syn på livet.