Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat.Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv.

Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus.

Det finns många olika faktorer som påverkar hur sjuksköterskan vårdar en patient, däribland olika känslor och attityder. Samtidigt påverkar dessa faktorer hur patienter upplever mötet med sjuksköterskan samt hur villig patienten är att ta emot vård. i denna studie framkom fyra huvudteman som är kopplade till sjuksköterskans upplevelser. .

Stress är idag ett vanligt problem och en orsak till psykisk ohälsa. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är mycket utsatta för stress i deras arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress relaterade faktorer i omvårdnadsarbetet. En systematisk litteratur översikt utfördes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjärtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som påverkar kvinnor till att de söker vård sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter från år 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vänstersidiga bröstsmärtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmärta från värk och tyngdkänsla till en brännande ellerkramande känsla i bröstet.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen ? att söka hjälp samt behandling ? Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet.