Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.