Sök:

Sökresultat:

5584 Uppsatser om Religiös undervisning - Sida 52 av 373

Varierad matematikundervisning : En kvalitativ studie om hur matematiklÀrare anvÀnder alternativa undervisningsformer

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

LÀrande pÄ lika villkor : En intervjustudie om individanpassad undervisning i Àmnet svenska

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge.Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers. .

Musikundervisningens mÄl och utvÀrdering. TvÄ musiklÀrares undervisning.

Detta arbete tar sin utgĂ„ngspunkt i mina funderingar om hur musiklĂ€rare arbetar för att nĂ„ upp till de mĂ„l som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnĂ„r dessa mĂ„l i Ă€mnet musik beror pĂ„ att min personliga erfarenhet Ă€r att det Ă€r mycket svĂ„rt att göra detta. Jag har ocksĂ„ velat ta reda pĂ„ om och hur lĂ€rare utvĂ€rderar sin undervisning. Även hĂ€r Ă€r det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. MĂ„nga lĂ€rare jag har sett verkar helt pĂ„ det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

Att möjliggöra att eleverna nÄr mÄlen med hjÀlp av
individanpassad undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.

Kunskap och Handling - kopplingar mellan kunskap hos individen och individens ekologiska fotavtryck

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt Àmnesfokus dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling. MÄlgruppen var verksamma gymnasielÀrare inom Àmneskategorierna naturorienterade Àmnen, samhÀllsorienterade Àmnen och sprÄk.I undersökningen anvÀndes enkÀter med flervals frÄgor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkÀten undersöktes ocksÄ var lÀraren upplevde att undervisning för hÄllbar utveckling hade sitt fokus pÄ skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus pÄ naturvetenskapliga Àmnen dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling pÄ de tvÄ skolorna.

Skön litteratur? : Om litteraturundervisningen i gymnasieskolan

Litteraturundervisningen har lÀnge varit en sjÀlvklar del av svenskÀmnet pÄ gymnasiet, men pÄ senare tid har den blivit bÄde ifrÄgasatt och kritiserad frÄn olika hÄll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen Àr en viktig del av svenskÀmnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag pÄ lektionsupplÀgg som alla har anvÀnts i litteraturundervisningen av lÀrare pÄ gymnasiet. Dessa lektionsupplÀgg Àr indelade i tre övergripande arbetssÀtt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssÀtten kan bidra till uppnÄendet av svenskÀmnets syfte, som presenteras i Skolverkets Àmnesplan.

GIS - GeografilÀrarnas akilleshÀl? : en intervjustudie av gymnasielÀrares arbetssÀtt kring Geografiskt informationssystem

I den nya Àmnesplanen för Àmnet geografi har momentet GIS fÄtt en allt tydligare plats med centrala mÄl som skall uppnÄs i undervisningen. MÄlen visar pÄ att ett praktiskt arbetssÀtt, gÀrna med digitala lÀromedel, erfordras för att uppnÄ mÄlen pÄ bÀsta sÀtt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att fÄ svar pÄ denna frÄga genomfördes intervjuer med sex lÀrare pÄ tre olika skolor som pÄ olika sÀtt bedriver undervisning i GIS.

Naturvetenskap i förskolan Àr inne ?men naturen Àr ute? :  En studie om förskollÀrares medvetna val och arbete med naturvetenskap

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta stÀllning till de miljöfrÄgor som rör bland annat klimatpÄverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fÄtt utbildningssektorn att reagera och rikta uppmÀrksamheten till att barn redan i förskoleÄldern ska fÄ undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap stÄr skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfÄng Àr tolkningsbart. Det Àr alltsÄ upp till varje pedagog pÄ förskolan att bestÀmma. Syftet med vÄr studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingÄ i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som pÄverka förskollÀrarnas aktiva val gÀllande undervisning med naturvetenskap.

Multiplikation och tabellerna - elevernas kunskaper ?lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation

Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.

IT-undervisning och dess problemsituationer i gymnasieskolan

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

Religionsundervisning eller religiös undervisning? : En undersökning av kristendomens plats i religionskunskapen utifrÄn lÀromedel

I den hÀr uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll kristendomen innehar i religionskunskapen, jÀmfört med de andra vÀrldsreligionerna. Jag kommer att utgÄ frÄn hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika lÀroböcker som anvÀnds i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta pÄ kristendomens inflytande över lÀroplanen frÄn tidigt 1800-tal. Efter detta gÄr jag igenom innehÄllet i de tre lÀroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jÀmförelse dÀr jag tittar pÄ textomfÄng, urval av information konstaterar jag att  kristendomen framstÀlls annorlunda jÀmfört med de andra religioner.

L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Elevers tankar kring matematikundervisning : En jÀmförelse mellan lÀroboksbaserad och laborativ undervisning

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Matematikundervisningen: en del i nÄgot större eller en egen verksamhet?

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Tematiskt arbetssÀtt : ett arbetslags arbete med undervisning organiserad utifrÄn ett tema

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->