Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that it´s possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average don´t do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige.

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade på sin arbetsplats. För det mesta är det en överordnad som är förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas är att det innebär stora konsekvenser för hälsan, och det är inte ovanligt att de slås ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebär också stora ekonomiska kostnader för organisationen där den sker och för samhället i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten.

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.