Sök:

Sökresultat:

3430 Uppsatser om Religiös identitet - Sida 32 av 229

NÀr pojkar lÀser och inte förstÄr : en undersökning om gymnasiepojkars upplevelse vid lÀsning av en novell

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

TonÄrsmammabloggare : ?Jag mÄ vara ung men jag Àr FAN INTE DUM I HUVVET!? - En kritisk diskursanalys

Syftet med denna studie Àr att genom ett fokus pÄ sprÄkanvÀndning beskriva och fÄ en djupare förstÄelse för hur bloggande tonÄrsmammor framstÀller sin identitet pÄ bloggen. TonÄrsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och dÀrmed Àr det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de sjÀlva stÀller sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vÀgleds av frÄgestÀllningarna: hur framstÀller tonÄrsmamman sin identitet pÄ bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonÄrsmamman och hur förhÄller sig den bloggande tonÄrsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjÀlp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonÄrsmammorna bÄde Àr med och reproducerar och förÀndrar den dominerande diskursordningen.

En i mÀngden, men ÀndÄ inte

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom : En litteraturstudie

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svÄr och kan innebÀrakÀnslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strÀvade efter att vara samma person som förut genom att vara sjÀlvstÀndig och bibehÄlla personliga roller sÄ lÄngt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Förortsbor : en studie av hur individen formas av sin bostadsmiljö

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt boendemiljön har betydelse för mÀnniskans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förstÄelse för hur mÀnniskor sjÀlva upplever sin boendemiljö. UtifrÄn de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har dÀrigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjÀlp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi dÀrefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och Àven individuellt valda teorier, vilka lÀngre fram genererat i sammanfattande slutsatser.

DÀr traditionens ande talar... : en studie i hur förestÀllningen om en akademisk identitet skapas och förvaltas pÄ Ultuna studentkÄr

Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna StudentkÄr. Studentlivet kan sÀgas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bÀr pÄ ett utvecklat symbolsprÄk. Under sin studieperiod deltar mÄnga av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjÀlp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar förestÀllningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Wow! : En studie i identitetsskapande i World of Warcraft

Datorspelet World of Warcraft har vÀxt nÄgot enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag Àr det den största mötesplatsen pÄ nÀtet med anvÀndare över hela vÀrlden. NÀr vi möter anvÀndare pÄ nÀtet Àr det precis som i verkligheten viktigt för oss att framstÀllas pÄ det sÀtt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell vÀrld Ät oss och det som Àr intressant för mig Àr att se pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar vÄra möjligheter till detta.

Upplevelsen av att leva med venösa bensÄr

Personer som lever med venösa bensÄr ökar i takt med ökningen av antalet Àldre i befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att leva med venösa bensÄr. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Förlust av tidigare identitet och acceptans av det nya livet, BegrÀnsningar och svÄrigheter i det dagliga livet, SmÀrta och obehag frÄn sÄr och bandage, RÀdsla och oro men Àven hopp om framtiden och Ignorerad av vÄrdpersonal men ocksÄ tillfredsstÀlld och tacksam. Resultatet i studien visar personer som lever med bensÄr upplevde en förÀndrad identitet.

Euron, mer Àn siffror pÄ ett papper? En studie av Eurokrisens pÄverkan pÄ relationen mellan europeisk identitet och instÀllningen till euron

This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

Tre etablerade och tre nyanlÀnda invandrarpojkars attityder gentemot svenska sprÄket och svenskar

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya sprÄket utan ocksÄ majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen Àr att undersöka vad tre nyanlÀnda och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska sprÄket och svenskar, och om det nya sprÄket enbart Àr till för att kommunicera med eller ocksÄ en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter det Àr som bildar deras uppfattning.De begrepp som anvÀnds genomgÄende i uppsatsen Àr standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har anvÀnt mig av inspelade intervjusamtal dÀr jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna Àr positiva till andrasprÄket. FörÀldrarnas positiva instÀllning Àr en bidragande faktor. Attityden till svenskar Àr i stort sett positiv.

FörhÄllandet mellan förÀndrat sjÀlvkoncept och personlig identitet vid livsförÀndringar : Om MS sjuka

Under en individs liv erfars i regel mÄnga livsomvÀlvande hÀndelser som fungerar förÀndrande och utvecklande. I vissa fall leder en företeelse till att en individs identitet genomgÄr en förÀndring. Denna studies fokus riktas mot förhÄllandet mellan ett reviderat sjÀlvkoncept och den personliga identiteten. En kvalitativ metod genomfördes dÀr Ätta individer med sjukdomen MS intervjuades. Studien visade att intervjupersonernas upplevelse av den egna kroppen, sig sjÀlva och de vÀrderingar de attribuerade till sig sjÀlva, det vill sÀga sjÀlvkonceptet, förÀndrades till följd av de hinder och begrÀnsningar sjukdomen bidragit till.

Du Àr din egen lyckas smed : en kvalitativ studie om identitetsskapande och Àtstörningar

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr faktorer i sjÀlva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring Àtstörningar. Detta görs med hjÀlp av begrepp frÄn Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill Àven försöka förstÄ kvinnor som haft Àtstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrÄn deras vÀrld och erfarenheter. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara Àr:? Varför utvecklar en ung kvinna en Àtstörning?? Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en Àtstörning?Vi utgÄr frÄn insamlad data frÄn fyra respondenter i Äldrarna 24-34 Är.

Ett fiskelÀge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i HöganÀs

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Organisationskultur - ett redskap för gemensam framgÄng

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som frÄn och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta pÄ om organisationskultur Àr nÄgot vi kan pÄverka och dÄ sÀrskilt om det finns möjligheter att pÄverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad vÀrdegrund och varumÀrkesstrategi hos MSP och denna vÀrdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som Àr hyresgÀster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?Àr? bÀrare av deras vÀrdegrund ska delta och pÄverka frÄn första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs vÀggar sjÀlva anser om sin nuvarande vÀrdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förÀndra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

2B or not 2B : en fallstudie pÄ ett litet B2B-företags interna och externa kommunikation

Betydelsen av varumÀrke, identitet och image pÄ dagens konsumentmarknad Àr sÀllan ifrÄgasatt och bekrÀftas av mÀngder med studier. Det som dÀremot inte Àr lika klarlagt Àr vilken roll dessa begrepp spelar pÄ den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda pÄ hur den interna och externa kommunikationen kan se ut pÄ ett företag som inte har en publik mÄlgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas frÄn tre olika perspektiv; ledningens, de anstÀlldas samt kundernas. FöremÄl för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fÄngvÄrdsanstalter.  För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter frÄn varje grupp. Eftersom förförstÄelsen och involveringsgraden i Àmnet antogs vara olika beroende pÄ om informanten tillhörde ledningen, anstÀllda eller kunderna anvÀndes en intervjuguide för respektive grupp.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->