Sökresultat:
187 Uppsatser om Religiös domstol - Sida 3 av 13
FörÀldraansvar inom personlig assistans : Hur bedöms det av domstol?
Uppsatsen har klarlagt förÀlderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rÀtt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har Àven undersökts hur begreppet förÀldraansvar vÀrderats av domstolen nÀr barn har en funktionsnedsÀttning. Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv del dÀr gÀllande rÀtt har utretts. DÀrefter följer en undersökning av domar frÄn kammarrÀtten och Högsta förvaltningsdomstolen.
Det svenska vittnesskyddet: SÀrskilt om anonyma vittnen och partsinsynen i rÀttegÄng
I Sverige rÄder vittnesplikt, vilket innebÀr att du Àr skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna Àr dock mÄnga gÄnger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de stÀller upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika ÄtgÀrder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas Àven möjligheten till att vittna anonymt nÄgot som anvÀnds i mÄnga europeiska lÀnder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har Àven gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för Ätal.
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
FörÀldrar separerar, men inte frÄn barnen : en studie om socialtjÀnstens handlÀggning enligt FörÀldrabalken 6:20
Denna studie Àr en beskrivning av tvÄ socialtjÀnsters olika handlÀggningsstrategier i samband med att de lÀmnar upplysningar till domstolen i mÄl om vÄrdnad, boende och umgÀnge och motiven till de olika strategierna. VÄrdnadstvister som tas upp i domstol Àr en lÄng process och kan vara pÄfrestande bÄde för barnet och förÀldrarna. Om förÀldrarna i en vÄrdnadstvist vÀnder sig till domstolen involveras Àven socialtjÀnsten. Detta dÄ domstolen enligt FörÀldrabalken ska begÀra in upplysningar om barnet och förÀldrarna frÄn socialtjÀnsten. Inför dessa upplysningar vÀljer vissa kommuner att samtala med förÀldrarna medan andra kommuner inte gör det.
RÀttspsykiatrisk vÄrd : - en litteraturstudie om vÄrdares upplevelser och attityder kring vÄrden av patienter dömda till rÀttspsykiatrisk vÄrd
Den som begÄtt ett brott kan av domstol efter genomgÄng av en rÀttspsykiatrisk undersökning dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd. Komplexiteten i det rÀttspsykiatriska vÄrdandet Àr att patienterna begÄtt brott, lider av en allvarlig psykisk störning samt att vÄrden bedrivs i en sÀkerhetsanpassad miljö. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vÄrdarens instÀllning och attityder kring vÄrden av patienter dömda till rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ analys dÀr tvÄ vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar analyserades. Resultatet visade att vÄrdarna upplever att de saknar kunskap att utifrÄn ett sÀkerhetstÀnk kunna nÄ patienterna bakom deras brott och diagnos.
Begreppet barnets bÀsta
Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.
Tillsyn enligt miljöbalken: En rÀttslig kartlÀggning av tillsynsmyndigheternas ansvarsomrÄden
De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur pÄ tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krÀvs en belysning av Àmnet för att kartlÀgga de ansvarsfördelningar som ÄlÀggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus pÄ tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgÄtt frÄn en rÀttsvetenskaplig metod genom att utgÄ frÄn gÀllande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har anvÀnds för bekrÀftelse av tolkningen av lagtext.
GuantanamofÄngarnas status
GuantanamofÄngarnas status - abstract
Syftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:
-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus?
-Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad?
-Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt?
-Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade?
Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA.
Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.
StÀllningsfullmakt och ansvar för behörighetsöverskridande
GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.
EU-rÀttens domstolsbegrepp : en jÀmförelse av begreppet "domstol" i artikel 267 FEUF och artikel 47 stadgan
The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Ă
rdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects. The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.
"Vittnets berÀttelse bÀr sanningens prÀgel": rÀttens bevisvÀrdering av vittnesutsagor i en brottmÄlsprocess och de specifika problem som kan uppstÄ vid vÀrderingen av dessa
Vittnesbeviset Àr det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan
vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mÄl och fÄr dÀrför en
avgörande betydelse för mÄlets utgÄng. Vittnesutsagor Àr dock ett relativt
otillförlitligt bevismedel och vissa problem som Àr specifika för
vittnesbeviset kan uppstÄ vid domstolens vÀrdering av vittnets uppgifter.
Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpÄverkad nÀr denne gjorde sina
iakttagelser av en hÀndelse, mÄste domstolen ta detta i beaktning vid
vÀrderingen.
"Vittnets berÀttelse bÀr sanningens prÀgel": rÀttens bevisvÀrdering av vittnesutsagor i en brottmÄlsprocess och de specifika problem som kan uppstÄ vid vÀrderingen av dessa
Vittnesbeviset Àr det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mÄl och fÄr dÀrför en avgörande betydelse för mÄlets utgÄng. Vittnesutsagor Àr dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som Àr specifika för vittnesbeviset kan uppstÄ vid domstolens vÀrdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpÄverkad nÀr denne gjorde sina iakttagelser av en hÀndelse, mÄste domstolen ta detta i beaktning vid vÀrderingen.
Degeneration av varumÀrken : Orsaker, konsekvenser och förebyggande ÄtgÀrder
VarumÀrkesdegeneration innebÀr att ett varumÀrke förlorar sin sÀrskiljningsförmÄga och övergÄr till att bli en produktbeteckning, en generisk term. NÀr sÀrskiljningsförmÄgan försvinner mister varumÀrket sin huvudsakliga funktion - att sÀrskilja innehavarens varor frÄn andra nÀringsidkares varor av samma slag. En ensamrÀtt till en produktbeteckning medför vidare att övriga nÀringsidkare fÄr problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försÀljning. Ett varumÀrke som degenererat Àr sÄledes odugligt som varumÀrke och kan dÀrför inte lÀngre vara föremÄl för nÄgon varumÀrkesrÀttslig ensamrÀtt. En nÀringsidkare som lider förfÄng av ett varumÀrke som förvandlats till en generisk beteckning kan dÀrför krÀva att allmÀn domstol hÀver varumÀrkesregistreringen, varpÄ ensamrÀtten till varumÀrket upphör att gÀlla.
KodvÀxling och intersubjektivitet  i tolkmedierade domstolsförhandligar
Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings.Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed.The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish.
För- och nackdelar med skuldsaneringssystemet
PĂ„ 1980-talet var det lĂ„neboom i Sverige. Det var lĂ€tt att lĂ„na pengar utan sĂ€kerhet. NĂ€r sedan fastighetsvĂ€rdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades mĂ„nga av ekonomiska svĂ„righeter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trĂ€dde i kraft Ă„r 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva pĂ„ existensminimum i fem Ă„r. Ăverskottet fördelas mellan borgenĂ€rerna.