Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

Det är idag mellan 700 ? 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Bakgrund: Osteoradionekros är en komplikation till strålbehandling mot huvud-hals-cancer. Personer som drabbasbehandlasiblandmed käkbensrekonstruktion.Mycket lite är känt om hur dessa personer hanterar sin situation.Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om vilka strategier som personer som genomgått käkbensrekonstruktionefter komplikation till cancerbehandling, använder för att hantera sin situation.Metod: Klassisk grounded theory användes vid analysen av 11 kvalitativa intervjuer, som utfördes medöppna frågorutifrån en temaguide.Konsekutivt och teoretiskt urval användes tills saturation uppnåddes.Syftet med metoden är att förutsäga och förklara det studerade fenomenet.Resultat:I analysen framkom kärnkategorin ?att orka bära sitt öde?.Personer som genomgått en käkbensrekonstruktion p.g.a. osteoradionekros använder huvudsakligen fyra strategier för att hantera sin situation. De tar de chanser de får;börjar om på nytt genom att ta en dag i sänder; skaffar sig ett nytt perspektiv på livet;och söker stöd hos andra i alla tillgängliga sfärer.Konklusion/Implikation:Ett ökat stöd behövs riktat till denna grupp av patienter.

De senaste decennierna har stressen ökat väsentligt i vårt samhälle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet är en betydande källa till stress, särskilt inom vissa yrkesområden. Vårdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig på olika sätt.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

Stress är idag ett välanvänt begrepp som existerar i många personers vardag och kan ilångvariga tillstånd ge negativa efterverkningar. Forskning kring området stress ochätbeteende har visat på spridda resultat men majoriteten visar dock på liten till stor förändringav ätbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i ätbeteende, vid låg respektivehög upplevd stressnivå hos män (24-65 år). Genom ett bekvämlighetsurval skickades enwebbenkät bestående av Perceived Stress Scale samt frågor som belyser ätbeteende ut till engrupp män (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om anhöriga till äldre immigranter såsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-immigranter?, med särskilt fokus på upplevelser om valmöjligheter ifråga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga går in i en omsorgsroll i förhållande till den äldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda på om anhörigvårdare anser att de har en valmöjlighet att gå ur/lämna sin omsorgsroll till någon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter där de har en betydande omsorgsroll. Vår metod utgick ifrån en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjälp av tidigare forskning samt utifrån det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ?någon? för barnen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor med fibromyalgi upplever att leva med långvarig smärta, hur denna hanteras i det dagliga livet samt vilka omvårdnadshandlingar som upplevs betydelsefulla av fibromyalgidrabbade. Litteratursökningen genomfördes via Högskolan Dalarnas databaser ELIN, Blackwell Synergy och EBSCO HOST med hjälp av sökord i olika kombinationer. Tre artiklar söktes manuellt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och skrivna på engelska, svenska, norska eller danska samt vara publicerade mellan 1997-2007. Artiklarna (n=16) kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.