The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund:   Parkinsons sjukdom är en vanlig obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen   innebär en långsam försämring livet ut. Både motoriska och icke-motoriska   symtom har stor inverkan på drabbades livsvärld även om det finns lindrande   läkemedel.Syfte:   Syftet är att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom hanterar sin   sjukdom och finner välbefinnande trots sjukdom.Metod:   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken självbiografier   skrivna av personer med Parkinson sjukdom. Texten har analyserats med   kvalitativ innehållsanalys.Resultat:   Tre huvudkategorier framkom: ?Att få sjukdomen ? en resa mot insikt och   kunskap?, ?Ett nytt sätt att leva? och ?Omgivningens betydelse?.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv.

SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

The main purpose of the thesis was to investigate if mothers of girls with Asperger syndrome/high-functioning autism experienced the same stressors regardless of society and culture or in which way the stressors might differ.A special purpose of the thesis was to investigate if the society by different types of support could relieve stress and eliminate or reduce stressors.The method of the thesis was to interview three mothers in Sweden and three in Spain, who all had a daughter, 10 - 15 years old, with Asperger syndrome or high-functioning autism.The result shows that mothers in both countries experienced equal level of stress, though the Swedish mothers got more support from the society. However, the stressors differed. For the Spanish mothers the main stressor was the girls´ problems at school. The main stressor for the Swedish mothers was how to find time to fulfil their different roles, e.g. mother, wife, housewife, professional, friend.

Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem attuppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarigsjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram pådatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att bearbeta artiklarna är induktivanalys.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.