In recent years more and more people have been sick-listed due to stress and it has happened to more women than men. The purpose of this paper is to see if recoveringfrom stress related states of ill-health can be promoted through participation in a stress management course. Five women who were or had been sick-listed and had participated in the life management course were interviewed. The results show that the course was an important forum for expressing emotions. The participants were more positive about the future after than before they entered the course.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

Bakgrund: Hjärt- eller lungtransplantation håller idag på att bli en allt vanligare behandlingsmetod när den medicinska behandlingen inte längre har någon effekt på det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes närstående innebär hela transplantationsprocessen mycket lidande, ångest och oro. Ofta har de närstående en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvårdnad under väntetiden. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon på bästa sätt kan stödja, trösta och hjälpa dessa närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som väntar på hjärt- eller lungtransplantation för att få förståelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjälp.Metod: Litteraturstudie som bygger på nio vetenskapligt granskade artiklar.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelålders människor? Studien har analyserat svar från 6434 individer mellan 27 och 85 år (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI påverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nätverk, utbildning och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning har data samlats in och analyserats för att svara på denna fråga. Efter en korrelationsmätning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI påverkar människor olika beroende på ålder, då flera resultat säger emot tidigare forskning som baserats på yngre individer.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

The results from 13 interviews and one opinion poll answered by resident physicians were interpreted as stories about identity as primary material for this thesis. The resident physicians stress the importance of considering whether their work primarily concerns curing people from diseases or if the process of working with sick people also includes how to handle the pressure of work, either by adapting to it or changing it, and the search for balance between work and private life. Residents separate themselves from older physicians by saying that younger physicians accentuate empathy to a greater extent while older physicians emphasise a high work load. Identity seems to effect how the residents perceive and relate to their work, themselves as residents and different types of patients..

 Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur fäder som sitter frihetsberövade upplever sitt faderskap. För att förstå detta har vi använt oss av fyra frågeställningar.1. Hur beskriver männen faderskap och hur upplever de sitt eget faderskap? 2. Vilka känslor, kring faderskapet och kontakten med barnen under anstaltsvistelsen, beskrivs? 3. Vilka strategier använder fäderna för att hantera känslor som är relaterade till barnet?4. Vilka möjligheter anser fäderna att sig ha att utöva föräldraskap under tid på anstalt?Denna uppsats är skriven ur fädernas perspektiv och inte barnens. Efter att genomfört åtta halvstrukturerade intervjuer på en anstalt, analyserade vi vårt resultat med hjälp av teorierna; coping, KASAM, socialkonstruktivistiskt perspektiv på faderskap och teorier som förklarar reaktioner i samband med skam.När vi sammanställde vårt resultat kunde vi se en tydlig bild av moderna fäder som önskade att få närvara mer i sina barns vardag. De berättade alla vilka svårigheter som fanns att under anstaltstid kunna utöva ett önskvärt faderskap.

Previous research in the area of leadership and stress has shown that the leader plays an important role but in what way is still an issue to explore. A qualitative approach was used in this study to develop an increased understanding of the leader's experience of stress using four themes; leadership, stress, control and organizational factors. A total of 12 semi-structured and un-structured interviews were carried out with 6 leaders, three females and three males. The data was transcribed and thematic as well as narrative analysis was conducted.The results indicates that leadership stress is caused by a lack of control and that factors intrinsic to the role as a leader both facilitates and complicates the leaders situation when facing stress..