Syftet med denna uppsats är att undersöka ELAN-projektets enkätundersöknings trovärdighet, genom dess validitet, Reliabilitet och generaliserbarhet. Vi har gjort en jämförande fallstudie där en verklig enkätundersökning jämförts med de teoretiska sätten att genomföra en undersökning. Studien är deskriptiv och med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. ELAN-projektets enkätundersökning, Metodologiböcker såsom Bryman & Bell vänder sig mot små- och medelstora företag i 30 europeiska länder för att se om det finns behov av stöd för att öka exporten för dessa företag. De undersöker eventuella språksvårigheter samt kulturella skillnader som kan hindra uppkomsten av exportmöjligheter.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka Reliabiliteten och validiteten hos en digital goniometer (DGA: Angela, Meloq©) vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden.Frågeställningarna var: ?Hur reliabel är DGA vid upprepade mätningar av knäledens rörelseomfång avseende aktiv och passiv flexion och extension?? och ?Hur valid är DGA vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden??.Metod: Reliabiliteten hos DGA utvärderades genom ett test-retest förfarande och validiteten utvärderades genom att vid ett och samma tillfälle genomföra mätningar med DGA och en traditionell goniometer (TG), där TG ansågs som Golden Standard. Arton individer, 9 kvinnor och 9 män, mellan 19-73år rekryterades till studien. Totalt 36 knäleder utvärderades med TG och DGA genom mätning av knäledens ROM i sagittalplanet. Mätningarna genomfördes på höger och vänster ben i standardiserad ordning med början i höger ben: aktiv flexion, passiv flexion, aktiv extension, passiv extension.

Bakgrund: Rädsla för fall är ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rädsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som är rädda för att falla har ofta låg self-efficacy, det vill säga, minskad tro på sig själv när det gäller förmågan att utföra en aktivitet utan att falla. Det är av stor vikt att identifiera individer med rädsla för fall för att vidare kunna hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget vad gäller rädsla för fall hos äldre personer.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt Reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI.

Syfte Syftet med föreliggande arbete är att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenärerna förväntar sig av implementeringen av IAS 39. Häri inbegrips: ? dessa borgenärers förväntningar avseende eventuell inverkan på användbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenärers förväntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenärer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie är av kvalitativ karaktär, och det empiriska materialet består av ett antal intervjuer, med hjälp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenärernas förväntningar. Vi har även tillämpat en induktiv ansats och våra slutsatser dras utifrån en analys av det empiriska materialet.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och Reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

Uppsatsens syfte är att redogöra för forskningens syn på det nationella skrivprovet inom ämnet svenska. Utifrån ett psykometriskt perspektiv, med inriktning på konstrukt, bedömning och användning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande ställning inom svensk utbildning, där det agerar rättesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar också på den svårighet som existerar gällande provets interbedömarReliabilitet, där olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare påverkar provet undervisningen, där dess genrepedagogiska utgångspunkt leder till en tanke om progression, där texttyper hierarkiseras.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Sjukvården är idag utsatt för många organisationsförändringar och effektiviseringar. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt samtidigt som kvaliteten ska upprätthållas. Vården behöver då metoder och instrument för att kunna följa upp verksamheten. Dessa instrument ska ge en beskrivning av vilka resurser de olika enheterna behöver för att kunna ge rätt sorts vård och samtidigt vara kostnadseffektiv. Det finns olika instrument och metoder för att samla in fakta och analysera data, som kan ge en fingervisning om hur mycket personal och vilken organisation som bäst gynnar vården.

Att barn kan vara oroliga vid sjukhusvistelse har framkommit i flertalet studier. Oro kan påverka smärta och tvärtom. Minnen av smärta kan skapa oro. För att bedöma barns oro finns ett par instrument. Ett av dessa är State Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC-S), en enkät med 20 påståenden, där barnen får fylla i hur de känner sig.

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, Reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Människans balanssystem kan beskrivas utifrån tre delkomponenter, det vestibulära, det visuella och det somatosensoriska systemet. En rad olika skador och sjukdomar som påverkar dessa system stör därmed också balansen. Balansstörningar kan verifieras med hjälp av funktionella tester eller teknisk utrustning. Då teknisk utrustning används är det vanligt att instrument utnyttjas med kraftplattor i syfte att mäta det posturala svajet hos patienterna. Vid balansutvärdering är det viktigt att de instrument som används är validitets och Reliabilitetstestade.