Sambandsanalys av surveydata kompliceras av förekomsten av slumpfel och metodeffekter i de avgivna svaren. Dessa felkällor kan leda till betydande över- eller underskattning av sambanden mellan undersökta variabler, och riskerar att leda till felaktiga slutsatser.En sedan länge känd metod för att estimera och kontrollera för slumpfel och metodeffekter i enkätdata är den så kallade Multitrait Multimethod-metoden (MTMM). Nackdelen med MTMM-metoden är att den kräver att varje fråga som ska analyseras ställs minst tre gånger i samma enkät, vilket gör att ansatsen i praktiken oftast inte är möjlig att tillämpa. Sedan 2012 finns dock ett verktyg, SQP 2.0, som gör det möjligt att skatta slumpfel och metodeffekter i enkätdata utan att genomföra MTMM-experiment. Den här uppsatsen utvärderar prediktionerna från SQP 2.0 på en enkät om arbetslivsrelaterade frågor besvarad av svenska och brittiska respondenter.

IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll två kontroversiella förslag, att värdering skulle ske till verkligt värde och att värdeförändringarna skulle redovisas över resultaträkningen. Vårt syfte är att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av värdeförändringar. Det vi fokuserar på är huruvida redovisningen av värdeförändringar enligt verkligt-värde-metoden i IAS 40 är det bästa sättet eller om omvärderingsmetoden i IAS 16 är att föredra.För att få djupgående information och åsikter i ämnet valde vi att använda oss av en kvalitativ metod.

Det blir mer och mer vanligt att organisationer väljer att tillämpa någon eller några former av mobila lösningar. Ett exempel på den ökade tillämpningen av mobila tjänster i arbetslivet är Carlsberg Group, som introducerade mobila lösningar inom koncernen för att upprätthålla bättre kontroll samt skapa en bättre grund för beslutsfattande.Syftet med denna studie är att skapa bättre förståelse om de förhållanden som råder mellan mobila tjänster och meningsfullt beslutsfattande. Studiens tillvägagångssätt har baserats på litteraturstudier, där en modell samt frågor skapats utefter relevant litteratur för att besvara frågan:?Kan mobila tjänster öka graden av meningsfullt beslutsfattande??Den empiriska undersökning som genomfördes för att testa ovanstående modell och dess relation till de utredningsfrågor som skapats resulterade i tre stycken essentiella svar på ovanstående fråga:? Mobila tjänster kan kategoriseras i två stycken olika grupper, nämligen informativa tjänster samt kommunikativa tjänster. Denna differentiering är essentiell eftersom endast de kommunikativa tjänsterna kan absorbera beslutsfattares osäkerheter samt tvetydigheter.? Flera essentiella egenskaper för mobila tjänster som användbarhet, bärbarhet och anpassningsbarhet är gemensamma för såväl kommunikativa samt informativa tjänster.? I vissa fall där de involverade parterna är spridda ur en geografisk synpunkt, bör mobila tjänster organiseras med hjälp av en arkitektur som SOA (Service Oriented Architecture).

En röststörning kan sägas föreligga då rösten inte fungerar eller låter som den brukar så att det påverkar kommunikationen. Prevalensen för röststörningar uppskattas till omkring 6 % av den vuxna befolkningen. När rösten inte fungerar som den ska leder det till emotionella, sociala och funktionella svårigheter för individen och har negativ inverkan på livskvaliteten. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) är ett självskattningsformulär som mäter vilken inverkan en röststörning kan ha på individens livskvalitet. Detta instrument är internationellt välanvänt, men har inte funnits översatt till svenska.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Penningtvätt är ett ämne som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med målsättningen att förebygga och bekämpa penningtvätt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat beräknats med hjälp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera på de metoder som används för att beräkna estimat, då det finns tecken som tyder på att estimaten som beräknas sällan utsätts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra tre av de idag vanligaste metoderna för att beräkna penningtvättens storlek. De vanligaste modellerna är Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvätt och en två-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att i ett test-retest utvärdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmätaren ISOP vad gäller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frågeställning som låg till grund för studien var följande:Föreligger det någon signifikant skillnad i uppmätta värden vid upprepade mätningar av handledskraft vid två separata testtillfällen (s.k. ?test-retest?)?MetodEtt test-retest utfördes på 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio män, ålder 28-48 år, medelvärde 38,6 år), utan tidigare hand- eller handledsskada. Åtta mätningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand.

Många företag står inför det faktum att arbetet måste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehållas. Ett sätt att göra det är att arbeta geografiskt distribuerat för att på så sätt nå kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krävs en medvetenhet kring de begränsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT står inför förändringar och trenden går mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har därför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 ? 78 år, samt att se hur väl det submaximala mätvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors träningsperiod. Frågeställningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 ? 77 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

I den konkurrensutsatta bankmarknaden har det blivit viktigare att utveckla kundrelationerna då det är ett bra sätt att differentiera sig från varandra. Avsikten med studien är att förklara och analysera vilken inverkan demografiska faktorer har på lojalitet.I teorin har det framförts en presentation på relationsmarknadsföring och dennes betydelse i dagens samhälle. Efteråt har vi utifrån tidigare forskning beskrivit oberoende variabler som kundnöjdhet, förtroende, kommunikation, engagemang, kompetens och beroende variabeln kundlojalitet. Därefter har en presentation av demografiska faktorerna kön, ålder, inkomst och kultur framförts. Dessa faktorer har varit basen för utveckling av vår undersökningsmodell.

Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv.Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor.