Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Att barn kan vara oroliga vid sjukhusvistelse har framkommit i flertalet studier. Oro kan påverka smärta och tvärtom. Minnen av smärta kan skapa oro. För att bedöma barns oro finns ett par instrument. Ett av dessa är State Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC-S), en enkät med 20 påståenden, där barnen får fylla i hur de känner sig.

Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136VT 2014Handledare: Ingegerd Enström.

Människans balanssystem kan beskrivas utifrån tre delkomponenter, det vestibulära, det visuella och det somatosensoriska systemet. En rad olika skador och sjukdomar som påverkar dessa system stör därmed också balansen. Balansstörningar kan verifieras med hjälp av funktionella tester eller teknisk utrustning. Då teknisk utrustning används är det vanligt att instrument utnyttjas med kraftplattor i syfte att mäta det posturala svajet hos patienterna. Vid balansutvärdering är det viktigt att de instrument som används är validitets och reliabilitetstestade.

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning.

Bestämmelsen om tvångsinlösen i 22 kap. 1 § ABL är tvingande, vilket innebär att avsteg från vad som föreskrivs inte får göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestämmelsens tvingande natur vara än mer vidsträckt. I förevarande fall ansågs nämligen ett aktieägaravtal, varigenom en majoritetsägare avstått från sin rätt att påkalla tvångsinlösen, sakna aktiebolagsrättslig relevans.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är.

Det huvudsakliga syftet med arbetet var att få kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrån brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frågor var:? Hur påverkar boendestöd personens livslopp?? Hur påverkar boendestöd personens återhämtning från psykisk funktionsnedsättning/ ohälsa?Studien byggde på två intervjutillfällen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning och boendestöd. Analysen gjordes utifrån de teoretiska perspektiven återhämtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som påverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade påverkat personerna och verkat positivt i deras återhämtning. Boendestödet var en fungerande hjälp i de fall det var flexibelt och då det fanns en möjlighet att individanpassa hjälpen utifrån personernas livssituation.

Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

Bakgrund: ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess (NCPM) är en modell som beskriver dietistens arbetsprocess ? nutritionsbehandlingsprocessen. Den har utarbetats av ADA (the American Dietetic Association) i syfte att effektivisera och evidensbasera dietistens arbetsprocess för att på så sätt höja dietistyrkets status, stimulera forskningsinsatser inom nutritionsområdet och säkerställa effekten och patientnyttan av den kliniska dietistens arbete. Föreliggande arbete ingår som ett led i implementeringen av ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess (NCPM) vid ett svenskt universitetssjukhus.Syfte: Att ta fram ett journalgranskningsinstrument för granskning av dietistjournaler, samt att med detta instrument kartlägga nutritionsbehandlingsprocessen vid sjukhusets dietistklinik och hur denna journalfördes innan ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess implementerades.Metod och material: Ett journalgranskningsinstrument med tillhörande granskningsanvisningar utformades med utgångspunkt från de fyra stegen i ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess. Frågorna validerades och inter- respektive intrabedömarreliabilitetstestades.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.