Min hypotes är att layouten är det första vi lägger märke till när vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. Ändå saknas det utbildning i layout på Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras Relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. När jag i det här arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har även valt att testa några olika färgvarianter för att se färgens påverkan på gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillämpning av gyllene snittet.

ProblemområdeAnvändningen av digitala sociala nätverk har under de senaste åren ökat och Facebook är det nätverk med flest anhängare över hela världen. Statistik tyder på att användningen av sociala medier och Internet är en väsentlig komponent i den svenska befolkningens vardag, speciellt bland den yngre generationen. Millenniegenerationens användning av sociala medier kan betraktas som en förutsägelse över hur framtida generationers konsumentbeteende kommer att se ut och är därmed av stor Relevans för marknadsförare för att hålla sig uppdaterade kring denna generation. Företagens största utmaning idag är att skapa en god kundrelation via de sociala medierna. För att bättre förstå konsumenters beteenden behövs vidare forskning i ämnet, vilket har mynnat ut i studiens problemformulering:? Hur uppfattas CRM-aktiviteter via Facebook av den svenska millenniegenerationen? Teoretisk ansatsDen teoretiska ansatsen har delats in i fyra delar; relationsmarknadsföring och CRM,  sociala medier, marknadsföring via sociala medier och Facebook samt millenniegenerationen och segmentering.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har Relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Sysselsättningen i den svenska landsbygden har minskat avsevärt sedan 1900-talets början. Den senaste tidens ökning av importmat tvingar mjölk- och köttproducenter att hitta andra verksamhetsområden att tjäna pengar på. I takt med samhällsutvecklingen har kraven ökat för bland annat närproducerade livsmedel. Landsbygdsföretagarna i Norrbotten är duktiga jordbrukare men har generellt begränsade kunskaper hur företag ska drivas. Lantbrukarnas Riksförbund startade för tre år sedan ett projekt i syfte att hjälpa jordbrukarna bli bättre företagare.

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät.

Företagshälsovårdens arbete med levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig Relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

Insikten om vikten av att använda vetenskapligt beprövade bedömningsinstrument inom arbetsterapi ökar. Många instrument för bedömning av arbetsförmåga uppvisar en brist på vetenskapliga kvaliteter såsom validitet och reliabilitet. Detta medför ett behov av att vetenskapligt testa de instrument som idag används samt vid utvecklingen av nya instrument använda sig av systematisk vetenskaplig metodik. Syftet med denna studie var att utföra en initial prövning av innehållsvaliditet och användbarhet för bedömningsinstrumentet Assessment of Work Characteristics (AWC-1). Stipulativa definitioner av innehållsvaliditet och användbarhet användes för att avgränsa studien.

I föreliggande uppsats behandlas fotbollens betydelse för den svenska bruksorten Degerfors. Av intresse är hur fotbollen format platskänslan på orten, och hur detta ger sig till känna i kommunala strategier och visioner. Degerfors är fortfarande en bruksort, där den lokala arbetsmarknaden och ekonomin är starkt beroende av ett stort industriellt företag. Huruvida en så kallad bruksanda finns att hävda, och i så fall hur denna är möjlig att relatera till fotbollen på orten är en central diskussion i uppsatsen. Den teoretiska förankringen vilar i den humanistiska geografin, och verk från bland andra Tuan, Relph och Buttimer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig Relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier. Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med Relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program..

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har Relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM.

In query expansion (QE) terms are added to an initial query in order to improve retrieval effectiveness. In this thesis we use QE in the sense that a reformulation of the query is done by deleting the terms in the initial query and instead replacing them with terms from the documents retrieved in the initial run. The aim of this thesis is to, in a experimental full text invironment, study and compare the retrieval result of two different query expansion strategies in relation to each other. The following questions are addressed by the study: How do the two strategies perform in relation to each other regarding recall? What may be causing the result? Are the two strategies retrieving the same relevant documents? Two strategies are designed to simulate a searcher using automatic query expansion (AQE) either with or without relevance feedback.