Sök:

Sökresultat:

199 Uppsatser om Relativ ćlderseffekt - Sida 9 av 14

Klimatundersökning i krypgrund : MÀtning och simulering av temperatur och fukthalt

Köket pĂ„ centralsjukhuset i Karlstad har byggts om. EfterĂ„t har fuktproblem lokaliserats i vissa delar av krypgrundens tak under köket. Landstingsfastigheter, som sköter lokalerna, Ă€r intresserade av att fĂ„ bort fukten samt undersöka hur klimatet i krypgrunden skulle förĂ€ndras vid eventuella Ă„tgĂ€rder med detta syfte.Genom mĂ€tningar av temperaturer och fuktighet pĂ„ olika platser i krypgrunden har klimatet faststĂ€lls. De mĂ€tningar som gjordes momentant var yttemperaturer pĂ„ krypgrundens golv och tak samt kökets golv. Även luftens hastighet i krypgrunden mĂ€ttes.

Marknadskommunikation i offentlig sektor : En studie i kommunalt marknadsföringsarbete

Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.

Bielite : en utvÀrdering av alternativa skötselmetoder i fjÀllnÀra granskog ? struktur, invÀxning och volymtillvÀxt

MÄlet med försöket har varit att utvÀrdera hur olika behandlingar pÄverkar bestÄndsstruktur, invÀxning och volymtillvÀxt i fjÀllnÀra granskog. De behandlingar som ingÄtt i försöket har varit blÀdning, dimensionshuggning, upptagande av luckor samt kontroll.FörsöksomrÄdet ligger i Vilhelmina kommun, pÄ breddgrad 64° 55' N, i nordsluttning mot sjön Bielite som ligger 487 m.ö.h. Försöket Àr randomiserat och upplagt i block med fyra parceller i varje block, varje parcell har en yta pÄ cirka 0,5 ha. Under försommaren 1989 mÀttes parcellerna in varefter de fyra behandlingarna genomfördes i vardera block under sommaren. Parcellerna mÀttes igen under hösten 1989 samt under hösten 2010.

Att leva eller överleva - en kvalitativ studie om upplevelser av lÄngvarigt socialbidragstagande

Trots att socialbidraget Àr utformat som ett kortvarigt stöd Àr det allt fler mÀnniskor i Sverige som uppbÀr bidrag en lÀngre tid. Inom ramen för den skÀliga levnadsnivÄn som socialbidraget ska se till att upprÀtthÄlla finns ingen plats för onödiga utgifter samtidigt som konsumtion blivit allt mer viktigt i dagens samhÀlle. RÀtten till socialbidrag omgÀrdas av hÄrda krav och en mÀngd negativa uppfattningar frÄn omgivningen. Syftet Àr att undersöka socialsekreterares bild av och ensamstÄende socialbidragstagares upplevelser av att leva relativt fattigt i jÀmförelse med omgivningen under en lÀngre tid.Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar om upplevelser av lÄngvarigt bistÄndstagande och konsumtion, omgivningens pÄverkan samt bidragets utformning.För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra socialsekreterare och fem klienter. Klienterna som intervjuats lever eller har levt pÄ socialbidrag under en lÀngre tid och socialsekreterarna jobbar med handlÀggning av försörjningsstöd.

Effektiv standardhöjning ur ett Malmöperspektiv

HyressÀttningen i Sverige har de senaste decennierna utstÄtt kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes Är 2003 en ny modell för hyresprissÀttning av lÀgenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och bestÄr av 180 parametrar som vÀrderar lÀgenheter utifrÄn standard och lÀge. ParametervÀrden kombinerat med typ och yta av lÀgenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsÀgare har rÀtt att debitera hyresgÀsten.Malmömodellen har givit en vÀldefinierad utgÄngspunkt för hyressÀttning men ocksÄ tydliggjort var extra intÀkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestÄnd - via sÄ kallade standardhöjningar. Investeringarna vÀrderas enligt Malmömodellen i proportion till lÀgenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kÀnnetecknas av lÄngsiktig förvaltning har i allmÀnhet inte insett modellens fulla vÀrde.

Livskvalité hos kvinnor med bröstcancer: Efter avslutad cytostatikabehandling.

Bakgrund: I Sverige stÀlls det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser Ärligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar pÄ att detta Àr ett centralt problemomrÄde inom den svenska vÄrden idag och en angelÀgen omvÄrdnadsfrÄga. Behandlingsformerna som finns idag vad gÀller bröstcancer Àr kirurgi, strÄlbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som Àr en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebÀr en risk att utsÀttas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sÀtta spÄr i livet och som dÀrmed Àven kan ha en kraftig pÄverkan pÄ livskvalitén Àven efter avslutad cytostatikabehandling.

Val av systemutvecklingmetod utifrÄn ett strategiskt perspektiv : En fallstudie pÄ SPV

De flesta metoder, verktyg och arbetssÀtt som anvÀnds vid traditionell projektledning har anvÀnts under en lÄng tid trots att de yttre förutsÀtt-ningarna har förÀndrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, dÀrför utvecklades mer lÀttrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till Är 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gÄ till. Det finns idag nÄgra ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgÄr ifrÄn en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Att bygga starka varumÀrken inom idrotten : En fallstudie av föreningarna BS BolticGöta och FÀrjestad BK

SammanfattningVarumÀrken Àr nÄgot som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nÄ ett bra resultat och undvika den hÄrda konkurrens som idag finns Àr det avgörande att kunna bygga ett starkt varumÀrke. Men hur byggs ett varumÀrke inom idrotten?Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ett starkt varumÀrke byggs upp inom idrotten. Detta Àmne Àr relativ outforskat och för att fÄ svar pÄ frÄgan har de tvÄ kÀnda idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och FÀrjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stÀrka och bygga ett varumÀrke inom idrotten.

Att bygga starka varumÀrken inom idrotten : En fall studie av föreningarna BS BolticGöta och FÀrjestad BK

VarumÀrken Àr nÄgot som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nÄ ett bra resultat och undvika den hÄrda konkurrens som idag finns Àr det avgörande att kunna bygga ett starkt varumÀrke. Men hur byggs ett varumÀrke inom idrotten?Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ett starkt varumÀrke byggs upp inom idrotten. Detta Àmne Àr relativ outforskat och för att fÄ svar pÄ frÄgan har de tvÄ kÀnda idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och FÀrjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stÀrka och bygga ett varumÀrke inom idrotten.

Den dÄliga hÀlsan : En enkÀtstudie om skillnader i sjÀlvskattad dÄlig hÀlsa

I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer pÄ ohÀlsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanstÀllning av ohÀlsans utveckling med vÀrden för enbart Uppsala lÀn, denna uppsats avsÄg dÀrför att bidra med detta. Resultaten visade pÄ en minskning i den sjÀlvskattade dÄliga hÀlsan över tid, dÄ materialet delades upp pÄ kön och Älder. En relativ ökning av skillnaderna i ohÀlsa mellan förvÀrvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde ocksÄ observeras.

Kan ett förÀndrat klimat öka risken för borrelios i Sverige?

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Övervakning av dissociativ anestesi vid ovariehysterektomi pĂ„ friska katter

Dagligen kastreras mÄnga honkatter under dissociativ anestesi i Sverige. Dissociativ anestesi anses vara en relativ sÀker narkos, med minimal pÄverkan pÄ djuret. Detta gör att det finns en risk att dessa narkoser övervakas i mindre grad Àn de narkoser dÀr djuren Àr sövda med gas. Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera hur dissociativa narkoser av honkatter i samband med ovariehysterektomi övervakas i Sverige samt genom litteraturstudier och en egen studie i mindre skala utvÀrdera vilken grad av övervakning som Àr önskvÀrd vid en dissociativ narkos samt om övervakningen i Sverige idag motsvarar detta. En enkÀtundersökning skickades under sommaren 2014 ut till 106 djurkliniker i Sverige varav 67 stycken svarade.

Vad studerar man nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen? :  En kvalitativ studie av mÄnga olika forskningstexter

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik Àr relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framvÀxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framvÀxt har omfattat forskning om lÀrande, undervisning, lÀroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken Àr tvÀrvetenskapliga omrÄden som relaterar till mÄnga andra discipliner dÀr i finns dess styrka. De tar emot idéer frÄn andra discipliner men dÀr finns ocksÄ dess svaghet, för influenser frÄn olika discipliner har ibland gjort det svÄrt att sÀtt grÀnsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad man studerar nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

?Ingen tackar de biologiska barnen för att de lÄnade ut sina förÀldrar, sina hem, och i mÄnga fall, hela sina liv.? En kvalitativ studie om hur det upplevs att vÀxa upp med fostersyskon.

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Studie över vÀrme-, kyl- och kondenseringsförmÄgan pÄ ett externt vÀrme- och kylpaket kopplat till en torktumlare

KBAB har som önskemÄl att minska energianvÀndningen i deras fastigheter genom att minska pÄ energiÄtgÄngen i deras tvÀttstugor. Genom att integrera kondenseringsvÀrmet i fastighetens vÀrmesystem samt att minska fukthalten i tvÀttstugorna kan det Ästadkommas.Torkning av klÀder har tidigare skett med tvÄ typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren vÀrms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat klÀder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften dÀr frÄnluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.Metoden som anvÀndes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och vÀrmepaket till en torktumlare frÄn Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften frÄn torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och vÀrms upp av vÀrmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->