Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna, en kronisk systematisk inflammatorisk sjuk-dom. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär stora om-ställningar i det dagliga livet. Hela livssituationen påver-kas och den sjuke personen skall lära sig att leva med sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att be-skriva vuxna personers upplevelser av att leva med RA. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och området är således redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhållandet?Syfte: Att vidareutveckla och stärka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar ämnar uppsatsen att ge en bättre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt då hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Företagsförvärv har blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för företag att växa och bli mer konkurrenskraftiga. Många tidigare studier har fokuserat på vad som sker organisatoriskt med de företag som slås samman vid ett förvärv, samt hur detta påverkar företagskulturen. Mindre fokus har riktats på vad som händer med de involverade företagens nätverksstrukturer i form av kunder och leverantörer. Syftet med denna studie är därför att studera hur relationer till kunder och leverantörer påverkas av ett företagsförvärv samt undersöka huruvida syftet med förvärvet påverkar eventuella nätverksförändringar. Den metod som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie där fyra företagsförvärv har granskats.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt.Forskningsfrågorna för studien är- Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen. .

Det finns formulerade direktiv som lärarutbildningen på Malmö Lärarhögskola delar ut till sina lärarstudenter där det framgår att relationer är viktiga att etablera för en lärares yrkesutövning. Dessutom bedrivs även forskning på Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. Däremot har jag under mina studier på lärarhögskolan upplevt väldigt få exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lärare undrar jag hur viktigt det är att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.