Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer värderas utifrån ett lärandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lärare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förståelse för lärares och elevers ställningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det råder skilda meningar gällande synen på hur dessa relationer bör utformas samt hur de värderas sinsemellan lärarna. Eleverna å andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lärande, där det i huvudsak var personlighet och lättsamhet som ansågs vara önskvärt bland sina lärare.Sammantaget framhöll dock samtliga lärare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, såväl för att gynna elevers skolgång i stort, såväl elevers möjligheter till lärande. Majoriteten av lärarna uppgav att de gärna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns då deras tid inte räcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utsträckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket även anammas av flera lärare; detta upplevdes dock vara problematiskt på grund av ovan nämnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det påpekas att relationer sinsemellan lärare och elever, med utgångspunkt i såväl tidigare forskning som lärares utsagor, kan få såväl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lärande beroende på relationens art.

Cancer är av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Sjukdomen innebär för många smärta och minskad livskvalitet. För att bidra till ökad livskvalitet även hos personer med cancer som inte går att bota, har palliativ vård utvecklats. Denna vård syftar bland annat till att bedöma och utvärdera smärta och utifrån detta erbjuda behandling. Syftet med studien var att kartlägga hur patienter upplever cancersmärta, vilka faktorer som påverkar upplevelsen och hur patienterna upplever sjukvårdens insatser för att lindra smärtan.

När en kvinna drabbas av bröstcancer förändras hennes förutsättningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvälvande händelse är början på en transitionsprocess där kvinnan behöver lära sig att acceptera och hantera det som hänt genom att omvärdera sin uppfattning om livet, relationer och självet för att ha möjlighet att uppnå hälsa. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svårt att acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sätt att se på relationer förändras: Att förändras och få en ny syn på sig själv: Att få ett förändrat liv och välja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svårigheter att acceptera det som hänt.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva några gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolämnet matematik. Vad är det som väcker deras intresse för matematik? Vad är det som motiverar dem? Vilka krafter och omständigheter är betydelsefulla för elevernas inställning till matematik? Jag erkänner att jag hade låga förväntningar grundade på egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att träffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lära känna varenda människa fyllde mig med glädje.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start.

Bakgrund: Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota Center i Mölndal. Problem: Dagens företag är relativt fokuserade på traditionella mått som t.ex.

SyfteSyftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter. MetodVi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården.Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten.

Syftet med den här litteraturstudien är att skapa perspektiv kring kommunikationen vid konflikter och konflikthantering. Fokus ligger främst på vuxnas och barns samspel, med stark betoning på lärare/pedagog - elev/barn relationer.De tre frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är; Var, hur, när och varför sker kommunikation enligt åtta engelskspråkiga artiklar? Vad anser åtta engelskspråkiga artiklar om hur kommunikation i form av samtal kan främja konflikthantering? och Vilken betydelse får relationer för konflikter och konflikthantering enligt åtta engelskspråkiga artiklar? Svaren till frågeställningarna har hittats genom att belysa åtta studier och dess resultat. Forskningsöversikten är tänkt att ge läsaren en tydlig bild över kommunikationens betydelse vid konflikter och konflikthantering.Resultatet av studien visar att kommunikation i form av exempelvis samtal är av stor vikt vid konflikter och hanteringen av dessa. Andra huvudfaktorer som är av vikt är bland annat relationers betydelse, dubbelriktad påverkan, samt reflektion, utvärdering, och kontinuitet.Det har visat sig att vuxna influerar barn och att barn påverkar vuxna.