ForskningsfrÄgor:GÄr det att urskilja CSR-engagemang inom DIS och pÄ vilket sÀtt arbetar DIS med CSR? Hur pÄverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang betrÀffande CSR frÄgor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gÀllande detta?Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utvÀrdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie Àr en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig pÄ en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mÀtte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat pÄvisar att DIS inte innehar nÄgon CSR-strategi men att det Àr möjligt att urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nulÀget gÄr det att benÀmna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Intressenter Àr av vÀsentlig vikt för DIS i nulÀget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad störning beror pÄ enligt lÀrarna och hur lÀrarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta pÄ vad lÀrarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i tvÄ olika skolor och intervjuat tvÄ pedagoger frÄn vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning Àr att oro kan bero pÄ en mÀngd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lÀrare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna.

Syftet Àr att fÄ fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att pÄverka bankbranschens framtid inom de nÀrmaste fem Ären. ForskningsfrÄgan vi stÀllt oss Àr: Vilka faktorer kommer att pÄverka förÀndringen inom bankbranschen de nÀrmaste fem Ären?Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vÄrt resonemang genom arbetets gÄng. Vi har för att samla ihop all nödvÀndig empiri valt att göra ett antal intervjuer med bÄde, personal frÄn de olika bankerna, frÄn bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gÄng har vi med hjÀlp av vÄra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att pÄverka bankernas framtida arbetssÀtt, grenarna vi tagit fram Àr bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..

Med frÄganVar finns trÀjuntan som ingÄng och övergripande ramfrÄga behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningarna Hur ser relationer till tradition ut hos mÀnniskor som trÀffas i grupp för att slöjda i materialen trÀ och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trÀ och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda pÄ om materialet trÀ har samma funktion som det textila materialet i att förena mÀnniskor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har dÀrutöver behandlat frÄgor kring varför mÀnniskor vÀljer att trÀffas pÄ ett sÄdant sÀtt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och trÀjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har anvÀnts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke Àr en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svÄrigheter att förstÄ och anpassa sig till de nya förutsÀttningarna. Sjukdomen pÄverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i Äldern 18-55 Är. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet fÄr en plötslig vÀndning, att inte lÀngre vara samma person som förut, att mötas av oförstÄelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förÀndras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Det finns mÄnga olika sorters barn. De Àr olika pÄ grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt pÄ grund av vilka dispositioner deras olika uppvÀxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns Àven gemensamma faktorer som gÀller alla mÀnniskor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vÀnskap, social rangordning och utanförskap. Det som stÄr klarast lysande Àr dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma Älder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det Àr denna resurs som mÄste sÀkerstÀllas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hÀlsa och möjlighet att ta sin plats i samhÀllet kan förverkligas..

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Inköp av PR-konsulttjÀnster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste tvÄ decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjÀnster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgÄngspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför organisationer köper in PR-konsulttjÀnster. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllning genomfördes en kvalitativ studie dÀr företrÀdare för organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att fÄ en bredare förstÄelse analyserades det empiriska materialet utifrÄn de tre teoretiska synsÀtten: ekonomiskt rationellt, nÀtverkorienterat och institutionellt.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt lÀngre tid med sin sjukdom. NÀr bröstcancer sprider sig till andra organ Àn bröstet rÀknas den inte lÀngre vara botbar. Behandling inriktar sig dÄ till att vara lindrande eller palliativ.