Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig frÄga i nötköttsproduktionen pÄ grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besÀttningar och större krav pÄ arbetsmiljön. Det har uppstÄtt behov av mer lÀmpliga eller förbÀttrade djurhanteringsanordningar. PÄ samma gÄng tar frÄgan om sÀkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmÀrksamhet och man inser att det krÀvs mer kunskap inom det omrÄdet. Man mÄste skydda bÄde de som arbetar med djur och djuren sjÀlva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjÀlp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa nÄgon typ av hanteringsanordning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och klarlÀgga relationsmarknadsföring som ett verktyg i ett företag inom hemelektronikbranschen, samt ta reda pÄ betydelsen av CRM, service management och relationsbildningar för företaget. Vi har valt att anvÀnda oss av det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet dÀr intervjuer med företagets anstÀllda har gjorts. Studien Àr baserad utifrÄn ett abduktivt angreppssÀtt.Eftersom studien Àr kvalitativ har forskningsfrÄgorna inte kunnat besvaras med konkreta svar utan snarare bredare svar med djup som gett oss förstÄelse över hur relationsmarknadsföring, CRM, relationer och service management rent praktiskt gÄr till vÀga. Studien har visat att det förekommer relationer mellan sÀljare och kund i hemelektronikföretaget men att det inte ses som nÄgot direkt marknadsföringsverktyg. Studien har visat att de teoretiska begreppen anvÀnts praktisk sÀtt men inte i de teoretiska termerna.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Syftet med studien Àr att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftsprÄk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av tvÄ klasser i Är sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrÄn en detaljrik bild för att, till studien, fÄ ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vÄrt syfte. I studien undersöks i vilken mÄn pojkar respektive flickor anvÀnder första person singular samt i vilken utstrÀckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade pÄ en skillnad mellan de tvÄ grupperna, alltsÄ inte mellan pojkar och flickor.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

I takt med en ökad internationalisering och hÄrdnad global konkurrens stÀlls större krav pÄ morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett sÀrskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas pÄ hur de entreprenörskapsfrÀmjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsÀttningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att erhÄlla en sÄ pass heltÀckande bild som möjligt av detta nÀtverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, dÀr studien primÀrt fokuserade pÄ fyra aktörer som ansÄgs vara sÀrskilt vitala. Studiens resultat visar pÄ att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer..

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en mÀnniska har ett vÄldsutövande beteende samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnor och mÀns utövande av vÄld. DÀrefter lades fokus pÄ att belysa vÄra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgÄngspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig pÄ i denna studie var mÄlinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan mÀn och kvinnors vÄldsutövande Àr att mÀn tenderar att anvÀnda sig av mer fysiskt vÄld medan kvinnor anvÀnder psykiskt vÄld.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

AbstractUppsatsen Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan förÀldrar och tonÄringar. Vi har intervjuat Ätta personer, fyra tonÄringar i Äldern 14-17 Är samt deras mammor. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan förÀldrar och tonÄringar.I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonÄringarnas syn pÄ att hantera och anvÀnda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att anvÀnda Àr Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.Relationen mellan förÀldrar och tonÄringar har med mobiltelefonen som hjÀlpmedel genomgÄtt en förÀndring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats dÀr tonÄringar och förÀldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvÀllar.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Alla djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem sjÀlva. Vanligtvis tillsÀtts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i vÀxter och djur Àr bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjÀlp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spÄrÀmnen verkar vara lÀttare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det Àr en liknande form som förekommer i kroppen. Det gÀller framför allt spÄrÀmnena Cu, Zn och Se.