UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Relationer Àr ett av de grundlÀggande band vi har i livet och Àr en viktig aspekt för den psykiska hÀlsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nÀmligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av mÄnga gÄnger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna Àr vÀnskaplig eller om den Àr mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den hÀr typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Denna studie utgÄr frÄn att det existerar ett utbrett missnöje kring relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder. Missnöjda kunder menar bland annat att problemen i deras relation med reklambyrÄer grundar sig i att kostnaderna för reklambyrÄernas tjÀnster ej motsvarar nedlagt arbete samt att reklambyrÄerna inte har varit tillrÀckligt seriösa som leverantörer. Missnöjda reklambyrÄer upplever till exempel att företagsledningar ofta Àr fega och oförstÄende om vad reklamen kan bidra med i marknadsföringsmixen. Att reklambyrÄcheferna ger sina kunder lÄga betyg i branschundersökningar kan ses som ett bevis pÄ detta. Vad som Àr av intresse i denna undersökning Àr att de lösningarna som presenteras sÀllan berör hur missnöjet i relationen kan överbryggas med hjÀlp av olika betalningsmodeller.

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vÄrt konsumtionssamhÀlle med utgÄngspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. NÀr vi studerar den eventuella relationen sÄ undersöker vi om individens roll pÄverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förvÀntade konsumerandet..

BakgrundNjursvikt Àr en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys Àr en livsviktig behandling dÄ njurarna aldrig kan ÄterfÄ fullstÀndig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras pÄ en mottagning dÀr sjuksköterskorna och patienterna trÀffas kontinuerligt flera gÄnger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gÄng. Sjuksköterskorna och patienterna Àr dÀrmed en stor del av varandras vardag.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgÄr kronisk hemodialysbehandling.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma pÄ tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige.

Examensarbetet handlar om relationer inom sponsring. VÄrt syfte var att undersöka hur en sponsorskapsrelation fungerar över tiden mellan sponsorn och sponsorenheten. Examensarbetet utgick frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upprÀttas en sponsorskapsrelation? och Hur bevaras en sponsorskapsrelation? VÄrt fall bestod av relationen mellan sponsorn och sponsorenheten. Intervjuer skedde med LuleÄ Basket som sponsorenhetsobjekt samt LuleÄ Energi och Swedbank som sponsorobjekt.

Som lÀrare i grundskolan Àr kontakten med förÀldrar nÀstintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstÄ. Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för relationen ur ett lÀrarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrÄn fyra olika principer, varav tvÄ av principerna förklarar vi mer grundligt. För att fÄ veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk Äterblick för att kunna se hur utvecklingen har skett frÄn 1940-talet fram till idag.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort Ànda sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har Àven blivit ett viktigt omrÄde för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstÄ olika psykologiska begrepp Àr fenomenologin. Syftet med denna studie Àr att förstÄ begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjÀlp av fenomenologisk metod.

Studien har visat att bÄda företagen har ett huvudsyfte och detta Àr att jobba med befintliga nyckelkunder för att skapa och bevara lÄngvariga affÀrsrelationer med dem. BÄda företagen fokuserar pÄ att identifiera och tillfredstÀlla kundernas behov, samt att engagera bÄda parterna i relationen. Kommunikation Àr en viktig faktor i relationen, för att skapa en dialog, vilket leder till utbyte av information, idéer och kunskaper. Förtroende och kundlojalitet ocksÄ Àr en av viktiga faktorerna för att skapa en lÄngvarig affÀrsrelation. Allt det hÀr utgör en viktig grundsten för att kunna vÄra och underhÄlla sin relation med befintliga kunder.

Med en stÀndig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion stÄr inte lÀngre i centrum dÄ den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre vÀrde i produkten och företagen mÄste strÀva efter att tillfredsstÀlla och beröra kundens emotioner för att framstÄ som attraktiv. Idag talas det dÀrför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att fÄ en förstÄelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk stÄndpunkt pÄverkar kunden.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Studien avsÄg att undersöka elevers, lÀrares och skolkuratorns attityd till lÀrarrollen med fokus pÄ relationer mellan elev och lÀrare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lÀrare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lÀrare har stor pÄverkan pÄ elevers vÀlmÄende. En kvalitativ metod anvÀndes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frÄgeformulÀr med lÀrare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lÀrare Àr. Resultaten analyserades med hjÀlp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och kÀnsla av sammanhang.