Parkinsons sjukdom Àr ett kroniskt sjukdomstillstÄnd och drabbar med Ären allt fler mÀnniskor vÀrlden över. Följderna av detta innebÀr en pÄverkan pÄ livskvaliteten för den drabbade, men tillstÄndet pÄverkar Àven direkt nÀrstÄende som fÄr en försÀmrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar blev utvalda vid en litteratursökning och dessa analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Analysen resulterade i sex slutkategorier: att kÀnna brist pÄ information och stöd frÄn vÄrdpersonal och familj; att kÀnna begrÀnsningar i det sociala livet; att förÀndringar bidrar till omförhandlingar i relationen; att ha kÀnslor av oro, rÀdsla och sorg; att kÀnna fysiska och psykiska pÄfrestningar och vikten av att tillgodose egna behov; att kÀnna gemenskap och jÀmföra sig med andra i samma situation.

Bank- och butiksrÄn ökade betydligt under 2008 och bankerna vill dÀrför minska kontanthanteringen. Utöver rÄnrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader sÄvÀl pÄverkar de miljön negativt.Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhÀllet (sÄ som handeln och konsumenter) Àven vill minska den?Uppsatsens syfte Àr att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrÄn projektet "Tryggare Kalmar" samt stÀlla dessa argument mot handelns och konsumentens argument för anvÀndning av olika betalningsalternativ.Problematiken innebÀr ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill Àven minska haneringen men anser det vara omöjligt sÄsom nulÀget ser ut och hÀr hÄller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förÀndringen?.

Syftet med studien Àr att undersöka autistiska barns situation i sÀrskolan, utifrÄn lÀrares perspektiv. Som lÀrare krÀvs det mycket planering och tÄlamod, vilket inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studien börjades med en undersökning av vad autism Àr, autism finns i olika varianter, allt frÄn svÄr till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism Àr att de har problem med autismtriaden, dÀrav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.Som teori valde jag att utgÄ frÄn makt och hjÀlp.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

För att dagens företag ska kunna vara konkurrenskraftiga sÄ Àr det av största vikt att de tar till sig den nya Internettekniken. PÄ sÄ sÀtt kan information om kunderna utvinnas samtidigt som relationer stÀrks. Syftet med detta arbete har varit att med stöd av information om kunderna samt befintliga teorier utreda hur företagets hemsida kan utvecklas i syfte att bygga relationer med slutanvÀndarna genom att skapa mervÀrde. Arbetet har visat att Internet erbjuder stora möjligheter att stÀrka relationen med slutanvÀndarna, nÄgot som gynnar bÄde företaget och kunden. Först och frÀmst bör företaget sÀkerstÀlla att slutanvÀndaren hittar till hemsidan.

Problem formulation: What factors influence the customer?s choice of bank? How is the customer loyalty towards the customer?s current bank?Purpose: The main purpose is to see what factors are definitive to the customer?s choice of bank and how strong the customer loyalty is towards the bank. It is also interesting to see whether customers who are satisfied with their current bank may still consider switching to something else.Method: The method is both qualitative and quantitative methods of data collection, with main focus on a quantitative survey. The qualitative part consists of interviews with a smaller focus group to receive a deeper insight of the consumer?s thoughts regarding the main purpose and problem formulations.Conclusion: The main factor when choosing a bank is recommendations from family or friends.

Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Bakgrund: VÄrdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens vÀlbefinnande och mÄnga faktorer kan pÄverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses frÀmst som ett medel för att uppnÄ omvÄrdnadsmÄlen, men kan Àven utgöra ett mÄl i sig. Tidigare forskning fokuserar pÄ nÀr och hur vÄrdrelationen innebÀr ett vÄrdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgÄngspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vÄrdrelation Àr fÄ. För att kunna utveckla goda vÄrd- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstÄ de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vÄrdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vÄrdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att fÄ fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vÄrdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förvÀntningar pÄ sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vÄrdrelationen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt vÀlbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan mÀn och kvinnor angÄende dels vilka copingstrategier som anvÀnds, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt vÀlbefinnande. Studien var baserad pÄ ett stickprov med 106 studenter pÄ grundnivÄ i olika Àmne vid en högskola. Kortversioner av frÄgeformulÀren som mÀter copingstrategier, optimism och subjektivt vÀlbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade pÄ en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt vÀlbefinnande.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka tvÄ procent av befolkningen nÄgon gÄng under sin livstid haft ett bensÄr. Tittar man pÄ enbart venösa bensÄr berÀknas den siffran ligga pÄ cirka 0,12-1 procent. BensÄr Àr ingen sjukdom i sig utan ett symtom pÄ nÄgon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken Àr nÄgon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensÄr Àr kompressionsbehandling.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstĂ„ hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för bĂ„de mentor och adept har jag i andra hand ocksĂ„ tittat pĂ„ de nĂ€raliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förstĂ„else för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man anvĂ€nder de olika begreppen pĂ„ ett mer konsekvent sĂ€tt.Anledningen till mitt val av problemomrĂ„de hĂ€nger samman med att jag uppfattar att mentorskap Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram dĂ€r syftet med programmen bl.a.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..