Ser vi till de villkor som rÄder inom de sÀrskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta dÄ de sÀrskilda ungdomshemmens uppgift Àr att verkstÀlla vÄrd och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva sÀrskild noggrann tillsyn över de ungdomar som Àr placerade dÀr samtidigt som personalen ska beakta den unges rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjÀnster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har Àven implementerats inom SiS, huvudman för de sÀrskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid dÄ de Àr tvÄngsplacerade.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Det finns flera teorier om varför man hjÀlper, men denna uppsats inriktar sig pÄ relationen mellan empati och hjÀlpande. Denna relation Àr intressant att undersöka eftersom den angÄr alla mÀnniskor och har stor betydelse i mÄnga situationer och i vardagliga mÀnskliga relationer. Empati innebÀr att kunna leva sig in i en annan persons kÀnslolÀge och behov. Att med empati fÄ förstÄelse för en annan mÀnniskas kÀnslor Àr en inre process som inte bara leder till förstÄelse i ord utan Àven till handling. Empatins konsekvenser har lÀnge setts som grundlÀggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning handlar om att beskriva hur konsumenter anvĂ€nder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet Ă€r dĂ€rmed att beskriva de olika sĂ€tt som konsumenter anvĂ€nder tjĂ€nster i sociala medier i denna process och hur de vĂ€rderar det innehĂ„ll som de vĂ€ljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrĂ„n tankarna att anvĂ€ndandet av sociala medier Ă€r ett nytt Ă€mne dĂ€r det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer dĂ€r respondenterna utgjordes av ett bekvĂ€mlighetsurval bestĂ„ende av studenter pĂ„ Örebro universitet i Ă„ldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrĂ„n premissen att de anvĂ€nder sociala medier och urvalet blir sĂ„ledes inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de anvĂ€nder sociala medier eller ej.UtifrĂ„n intervjusvaren har en modell konstruerats dĂ€r konsumenter delas in i fyra olika typer av anvĂ€ndare utifrĂ„n tvĂ„ aspekter.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare som arbetar i Är 4-6 uppfattar relationen mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras sjÀlvbild. NÄgra centrala frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar lÀrarna relationen mellan elevers sjÀlvbild och lÀs- och skrivsvÄrigheter?? Hur arbetar lÀrarna med att stÀrka sina elevers sjÀlvbild?? Hur motiverar lÀrarna elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter?Teori: Som teoretisk bakgrund har vi valt att utgÄ frÄn det kategoriska och relationella perspektivet. Det kategoriska perspektivet som Àr ett medicinskt-psykologiskt perspektiv utgÄr frÄn att elevers svÄrigheter har en biologisk förklararing. UtifrÄn detta perspektiv utgÄr man som lÀrare frÄn att elevernas svÄrigheter ska kompenseras pÄ olika sÀtt sÄ att de kommer ikapp de andra eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur datorn kan anvÀndas i de tidiga skolÄren, och dÄ framför allt vid lÀs- och skrivundervisningen. Vi ska Àven undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka hur datorn anvÀnds som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare beskrivs tvÄ olika projekt, dÀr fokus legat pÄ lÀs- och skrivinlÀrning via datorn. För att fÄ en förförstÄelse för projekten redogörs det Àven för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.

HjÀrnskada Àr en vanligt förekommande sjukdom som kan innebÀra mÄnga förÀndringar i livet. För de personer som dÄ befinner sig i ett förhÄllande kan relationen pÄverkas av den nya livssituationen. Syftet med den hÀr studien var att beskriva upplevelsen av parrelationen i ett förhÄllande efter att den ena partnern har drabbats av hjÀrnskada. Litteraturstudien innehÄller 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen ledde till fem slutliga kategorier: Att ha svÄrighet att hantera förÀndringar i parrelationen; Att fÄ behov av att stödja och ta hand om varandra; Att den sexuella relationen förÀndras; Att lÀra sig hantera det dagliga livet och bli mer sjÀlvstÀndig; Att kÀnna en rÀdsla och osÀkerhet inför framtiden.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera innebörden av företeelserna spam och Permission Marketing via e-post. Vi vill undersöka vad som pÄverkar konsumenternas uppfattningar om spam och Permission Marketing i praktiken. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och artiklar samt kvalitativa intervjuer med studenter vid Lunds Universitet. VÄra intervjuer har visat att det inte finns nÄgon klar skiljelinje mellan Permission e-post och spam.

Problem:Kreditgivning bygger pÄ en gammal tradition och Àr en förutsÀttning för enfungerande samhÀllsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden Är 1985 medförde att fleraktörer trÀdde in pÄ marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. HushÄllens skuldsÀttningsgrad ligger idag pÄ en generellt hög nivÄ dÄdet Àr allt fler som vÀljer att skuldsÀtta sig bÄde gÀllande blanco- och hypotekslÄn. DÄ antaletaktörer har ökat markant stÀller vi oss frÄgan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig Ät mellan storbanker och kreditinstitut med avseende pÄ bÄdeblanco- och hypotekslÄn.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga pÄ att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk stÄndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjÀlp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig Ät med avseende bÄdegÀllande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Denna studie fokuseras pÄ handledarens roller inom FontÀnhuset och grundar sig pÄ handledarens perspektiv. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bred förstÄelse inom handledning pÄ FontÀnhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att fÄ en bÀttre förstÄelse tÀnker vi utgÄ ifrÄn vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som Àr: ? Vilken form av handledning sker pÄ FontÀnhuset? ? Vad Àr handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom FontÀnhuset utifrÄn handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna frÄn FontÀnhuset samt Àven av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom omrÄdet. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mÀta emotionell tillgÀnglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingÄr som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).VÄra frÄgestÀllningar var:* Kan man mÀta den emotionella tillgÀngligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det nÄgon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmÄtt? För att svara pÄ frÄgorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som anvÀnds för att mÀta kvalitén pÄ relationen mellan förÀlder och barn, sÄ att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjÀlp av detta instrument.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.