AnhörigvÄrdsom innefattar vÄrd av partner Àr nÄgot som blivit allt mer vanligt. Detta pÄgrund av ekonomiska nedskÀrningar inom vÄrdorganisationen, brist pÄsjukhusplatser samt ökad livslÀngd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen pÄverkas av att vÄrda eller att vÄrdas av sinpartner. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, dÄ samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet dÀr fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förÀndrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) anvÀnds för tillstÄnd som orsakar syrebrist i hjÀrtmuskeln genom förtrÀngning av kranskÀrlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos bÄde kvinnor och mÀn till följd av hjÀrtkÀrlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, Älder och Àrftlighet samt relateras till livsstils faktorer sÄsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och lÄg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjÀrtinfarkt kan upplevelsen innebÀra en kris och sjuksköterskan har en central roll som rÄdgivare och vÀgledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervÄrden. Syfte med denna litteratursammanstÀllning var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanstÀllning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser tvÄ teman som betydelsefulla omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mÀngder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affÀrsverksamhet nÀrmare varandra men fortfarande framstÀlls relationen ofta i problematiska termer dÄ det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i mÄnga fall begrÀnsas av bristande förstÄelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försÀkringsbranschen. Baserat pÄ intervjuer med personer frÄn tre av Sverige största bank- och försÀkringsföretag, söker denna uppsats förstÄ hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgÄngspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillÀmpning av den praktikbaserade gemenskapen för att frÀmja den gemensamma förstÄelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affÀrsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat pÄ tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försÀkringskontext.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen.

Denna undersökning kartlÀgger svenska konsumenters uppfattning kring hur sÀkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, sÄsom kön, Älder, sysselsÀttning och civiltillstÄnd. Med betalning avses i den hÀr rapporten att en konsument betalar sina varor pÄ elektronisk sÀtt över Internet.I denna undersökning har metoden enkÀter anvÀnts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. MÄnga av konsumenterna kÀnner sig osÀkra vid betalning av varor över Internet, vissa kÀnner till och med att det Àr sÄ osÀkert att de helt enkelt avstÄr att handla varor över Internet pÄ grund av att detta..

Relationen mellan patienten och sjuksköterskan pÄgÄr stÀndigt i omvÄrdnaden. I dennalitteraturstudie baseras resultatet pÄ erfarenheter ifrÄn cancersjuka patienter ochsjuksköterskors perspektiv. I bakgrunden beskrivs förutsÀttningar för en god vÄrdrelation samtTravelbees och Erikssons syn pÄ vÄrdrelationen. Syftet med denna litteraturstudie var attbelysa vilka upplevelser cancersjuka patienter har av omvÄrdnaden samt vilken erfarenhetsjuksköterskor har av den vÄrdande relationen med dessa patienter. Nio kvalitativa artiklaroch en kvantitativ studie har analyserats induktivt.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.