Borderline personlighetsstörning Àr en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning Àr impulsiva, affektiva och har ett sjÀlvskadande och sjÀlvmordsnÀra beteende. Personer med borderline har sÀrskilt svÄrt med relationer och rÀdslan att bli övergiven och lÀmnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skÀl att anta att personer med borderline har svÄrt med relationer Àven med sina vÄrdare. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vÄrdare inom psykiatrisk vÄrd.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjÀrde man riskerar att drabbas av depression nÄgon gÄng under livet. Vid depression ses en ihÄllande nedstÀmdhet och en generell hÀmning infinner sig. TankeinnehÄllet prÀglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkÀnslor och kÀnslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Bakgrund: I palliativ vÄrd var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid bÄde vÀrdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sÀtt att bemöta patienten inte alltid stÀmmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bÀr ansvaret för att vÄrdrelationen ska bli sÄ bra som möjligt och dÀrför mÄste kÀnnedomen om patientens behov och önskemÄl finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som vÀrdesattes i den vÄrdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar har utförts med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

VÄrdatmosfÀr Àr ett komplext fenomen som Àr avgörande för hur vÄrdtagare och vÄrdpersonal kommer att trivas pÄ en vÄrdenhet. Det finns en mÀngd studier gjorda vad gÀller vÄrdatmosfÀr men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskapen om faktorer som bidrar till en god vÄrdatmosfÀr. En systematisk litteraturöversikt gjordes dÀr kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades pÄ en analys av 20 artiklar bestÄende av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vÄrdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som pÄverkar dessa.

I den hÀr uppsatsen har faktorer för en ökad anvÀndaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjÀnster identifierats med hjÀlp av en litteraturgenomgÄng av tidigare studier i acceptans och diffusion. LitteraturgenomgÄngen ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjÀnst. Faktorerna har sedan utvÀrderas genom en kvantitativ undersökning med hjÀlp av en webbenkÀt. Resultatet blev i stor grad det som förvÀntat dÀr det framgÄr att utbud och kostnad Àr de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men Àven andra faktorer kan spela in som anvÀndarvÀnlighet, kvalitet och sociala faktorer..

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Bakgrund:Kreativitet har fÄtt en viktig roll i hur företag vÀljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fÄtt en central roll dÄ arbetsbördan ökat och det stÀllts ökade krav pÄ tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan pÄ individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vÄrt intresse att vidare studera relationen mellan dessa tvÄ koncept bland individer som Àr verksamma inom en kreativ branch. Studien Àmnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer pÄ svenska reklambyrÄer.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lÀrare - rÀtt vÀg till högre yrkesstatus? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lÀrare utifrÄn KAMEL - projektet. Elva lÀrare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrare anser om projektet, hur de ser pÄ relationen mellan lÀrarprofession och bedömning av lÀrare samt att synliggöra ett samhÀllsperspektiv pÄ bedömning.

Det finns mÄnga varumÀrken, inte minst i livsmedelsbranschen vilket leder till att marknadsföring blir en viktig del för företag för att nÄ sina konsumenter. Det Àr lÀtt att marknadsföring tappar sin effektivitet och nya sÀtt att kommunicera blir intressant. Sinnesmarknadsföring Àr marknadsföring via sinnena och anvÀnds idag av ett fÄtal företag men som med tiden har blivit mer uppmÀrksammat. Relationen mellan konsument och varumÀrke har visat sig bli starkare dÄ sinnena involveras. Smak Àr det sinne som Àr minst anvÀnt av de fem.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehÄll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter Àr framförallt berÀttarinstans, berÀttelsens uppbyggnad, och det i tvÄ av texterna utryckliga temat förÀndring. De valda texterna Àr kortromanen PÄ Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ?Döden i Damaskus? av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010).Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap Àr valda med tanke pÄ att en av texterna pÄstÄr nÄgot om berÀttarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berÀttelse Àr. De narratologiska verktygen faller sig dÀrför naturliga.

I sjuksköterskans arbete Àr rapportering och dokumentering tvÄ betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, bÄde gÀllande patientsÀkerhet och kontinuitet i vÄrden. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen Àr det viktigt att all dokumentering Àr noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tilltrÀdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vÄrd som givits. Den muntliga rapporten skall fÄ sjuksköterskan att fokusera pÄ de faktorer i omvÄrdnaden som Àr viktigast.