Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur högstadieelever i åk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers föräldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi ämnar även granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv på elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehåller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer använts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville också se om vi utifrån dessa intervjuer kunde dra några slutsatser om den aktuella skolan håller fast vid det traditionella kategoriska arbetssättet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssättet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagogerna är förhållandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssättet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9.Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen.

Elevdokumentationen i skolan är omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie problematiseras texter i åtgärdsprogram.Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i åtgärdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska åtgärder som föreslås på de olika nivåerna organisations-, grupp- och individnivå.För att undersöka fältet används den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingår 18 åtgärdsprogram för årskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna är det kategoriska, där individen ses som bärare av problemen. Något som även tidigare forskning har visat. De pedagogiska åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen beskrivs i huvudsak på individnivå, även detta ligger i linje med andra studiers resultat.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. Forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna att de förhåller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollärarna som försvårande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: Vår teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollärare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsätter att förskollärarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.