Vår problemformulering: Hur bemöter förskollärare flerspråkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssätt och metoder använder förskollärare i sitt praktiska arbete med de flerspråkiga barnen? Det är ur Lahdenperäs kulturkonstrastiva perspektiv problemområdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebär att en kulturs värderingar uppfattas som självklara och är normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs värderingar ska bli synliga ska de mötas av värderingar från andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vårt område är Vygotskijs teori kring barns uppfattning av språkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppsspråk.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förändrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssätt. På 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började användas i olika sammanhang, ett sådant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frågeställningar och nya grundvallar. Queerteorin vänder upp och ner på många invanda föreställningar om hur världen är eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i många fall på konventioner om konst.

Uppsatsen är en fallstudie av landstriderna kring Narvik 1940 analyserade utifrån degrundläggande förmågorna med perspektivet att ta emot stöd.Trots tillskyndande stöd från allierade förband kunde inte de norska och allierade förbanden komma till ett avgörande mot de numerärt underlägsna och tillsynes avskurna tyska förbanden i fjällen kring Narvik.För att belysa de förutsättningar som rådde på taktisk nivå så används tre frågeställningar:-Hur fördelade sig de grundläggande förmågorna hos tyska förband respektive allierade förband under det studerade händelseförloppet?-Vilka förmågor var särskilt framträdande för de olika förbandens strid?-Vilka eventuella svårigheter att ta emot stöd i striderna kring Narvik är relevanta för svenska förhållanden?Resultatet av studien visar att avsevärda brister i förmågan till ledning hos de allierade förbanden förelåg varvid det tillskyndande stödet blev ineffektivt. Dessutom var de tyska förbandens goda förmåga till skydd samt uthållighet, viktiga faktorer för de allierades svårighet att komma till ett avgörande..

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Vårt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de äldre på ett äldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att främjalivskvaliteten genom delaktighet.Frågeställningv? Hur ser de äldre på sin delaktighet?v? Hur ser de äldre på sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef på möjligheten i att främja de äldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur påverkas de äldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de äldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör åldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vår analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.Vårt resultat visar att den äldres livskvalitet i hög utsträckning påverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck på olika sätt där återkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvårdnad samt inflytande översin egen omvårdnad.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

BakgrundFotsår är en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta påverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsår hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvård.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvårdnaden av patienter med diabetesfotsår, medan patienterna efterfrågade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvård. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsår ledde till en bättre livskvalitet och ökad egenvård hos diabetespatienterna.Slutsats: Både sjuksköterskor och diabetespatienter är i behov att förbättra sina kunskaper om omvårdnaden av fotsår. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper såväl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet på patienten. Detta förhållningssätt är grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stödja patienten i sin egenvård..

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst..

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.