Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

En studie av hur lärare på gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lärarnas arbete och kunskaper i hbt-frågor. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, speciellt hbt-frågor, vilken kompetens kring hbt-frågor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer är på skolan. Mot detta ställs liknande frågor till eleverna för att kunna jämföra lärarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lärare, sex elever och en skolsköterska.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

SyfteStudiens syfte är att undersöka vad elever i gymnasiesärskolan har för uppfattning om läsning av skönlitteratur. Centrala frågeställningar är:o Vad kan påverka valet av en skönlitterär bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lättläst, spännande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för läsningen?o Hur ser eleverna på att tillsammans med lärare och klasskamrater läsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen här studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA).