Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Uppsatsens syfte är att studera lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som står i fokus är att finna och studera närmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlärning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, där fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke på deras uppvisat svaga skolprestationer utifrån ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har använts som ett genomgående teoretiskt betraktelsesätt för studien.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lärare ser på elevers läsförståelse i år 4, och se hur arbetet med läsförståelse försiggår i lärarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och åtgärder används i klassrummet för att arbeta med läsförståelse? Hur interagerar lärare ? elev med varandra kring förståelse av texter? Vilka artefakter används i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god läsförståelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är att den historiska utvecklingen finns närvarande i det nuvarande, och kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhället. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan människor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lärare i två mindre kommuner.

Syftet är att öka förståelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hämtats från främst två områden, det semiotiska perspektivet: betydelselära och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vårt arbete är främst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvärde när de utsätts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer är kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ?söka information från olika källor och värdera dessa? (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:-       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet?-       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet?-       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet?Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Svenska elevers resultat i läsförståelse har gått tillbaka i internationella jämförelser och Skolverket anser att eleverna får för lite undervisning i läsförståelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jämföra och analysera metoder som utvecklar läsförståelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strävansmålens intentioner, om än i olika omfattning beroende på hur omfattande metoden var och metoderna stämmer väl in på det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn är lärarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och när strategierna ska användas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Syftet med min studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare/skola och föräldrar till elever med svenska som andraspråk kan byggas upp och bibehållas. Jag har utarbetat följande frågeställningar: ? Hur uppfattar och värderar lärare och föräldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer är mest framgångsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp föräldrar till barn som har svenska som andraspråk och deras lärare försöker jag att synliggöra vad som är ett konstruktivt samarbete och hur man kan få till ett sådant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag därigenom kan förstå lärares och föräldrars olika tankar och åsikter om mitt valda ämne och utveckla djupare kunskaper som jag kan använda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utläsa att en bra relation mellan lärare och föräldrar underlättar samarbetet och att lärare måste skapa en relation till föräldrarna med ömsesidig respekt, där läraren verkligen lyssnar och bekräftar föräldrarna.

Dagens globala samhälle utövar ett tryck på organisationerna, vilket gör att många organisationer måste genomgå organisationsförändringar för att bättre kunna möta de nya kraven. Syftet med vår undersökning var att undersöka om förändringsrelaterad kommunikation skiljer sig åt mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. Då skriftlig information angående organisationsförändring ibland är det första som når medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgått från tre perspektiv på organisationsförändring, nämligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa åttastegsmodell.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och Relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur handledningssamtalets innehåll och form kan bidra till deltagarnas lärande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna själva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förväntas dessa faktorer visa på hur de kan bidra till och ge förutsättningar för lärande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett lärandeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstå hur lärande konstrueras. Lärande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket centralt vid förståelsen för hur människor lär. Övriga teoretiska utgångspunkter som används vid analys och tolkning av resultatet är det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benämnda kategoriska och relationella perspektiven.

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera insatser och åtgärder som skrivs in i åt-gärdsprogram för elever som befaras att inte nå de uppställda målen i år 3 och 6 när det gäller läsning och läsförståelse. Den syftar också till att ge en fördjupad bild av hur lärare resonerar kring åtgärder för elever som riskerar att inte nå dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstås allt lärande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. Språket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen på lärande handlar om hur man utnyttjar och tillägnar sig kognitiva resurser.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter.